Späckhuggaren. Den enorma svartvita valen som i stora grupper simmar milslånga sträckor varje dag. Valen som är ett rovdjur, känd för att leka med sina byten.
Späckhuggaren, som även finns instängd i akvarium på vattenparker som SeaWorld. Valar som hålls i förhållanden, vilket i jämförelse till deras storlek kan liknas vid ett badkar. De utvecklar stereotypa och skadliga beteenden, medans de lever runt 30 år kortare än i sin vilda natur. Valar, som tar ut sin frustration på både tränare och varandra. För två veckor sedan såg jag dokumentären Blackfish, centrerat runt späckhuggarnas förhållanden på SeaWorld's parker runt om i USA. Det handlade om infångningsprocessen, förvaringen av valarna, beteende och om tränarna till djuren. Dokumentären täckte valarnas välmående, samt olyckorna som omfattat ett flertal tränare genom åren, nästan alla kopplade till späckhuggarhanen Tilikum, som växt upp i fångenskap. Grejen med detta är såklart miljön och hanteringen. Tränarna tar med största trolighet mycket bra hand om valarna och bryr sig oändligt mycket om dom, men det kommer i slutändan inte gå pågrund av de andra tidigare nämnda faktorerna. Miljön är liten, trång och ger en ökad risk för beteendestörningar som aldrig dokumenterats i det vilda. Ett exempel är rangordningen i en grupp. Valarna fångas in från olika flockar och trycks ihop på en liten yta. Om de skulle bråka i det vilda kan de ta avstånd eller sära på varandra, vilket inte funkar i en mindre tank. För vi måste även tänka på att en stor, stor tank fortfarande är litet för ett däggdjur på flera ton som har för vana att ha hela havet som yta. Just bristen på utrymme gör att frustration byggs upp, Valarna cirklar runt och runt eller stannar passiva under en längre tid. Späckhuggare har även dött i olyckor när de suttit in fel djur tillsammans, vilket är fel och tragiskt i min mening. Ett annat exempel är då hanteringen av djuren och hur dom sköts i fångenskap. De lever i pooler och handmatas dagligen i utbyte mot beteenden, vilket kan låta som ett helt okej liv. Men det är meningen att djur i fångenskap, ska kunna utnyttja naturliga beteenden etc. Att jobba utifrån djurens naturliga beteenden är något vi oftast betingar i undervisningen på min skola. Späckhuggaren som rovdjur behöver jaga och hitta maten själv i vattnet och kan inte leva värdigt på att bli handmatad. Dessutom berättades det att om beteenden inte utförts korrekt, uteblir belöningen/maten. Andra saker som endast påträffats i fångenskap är vikt eller tippande ryggfena, aggressivitet mot människor, högre dödsrisk och en ökad risk för missfall hos mödrarna! Ryggfenan fascinerar mig, då de flesta i fångenskap har en såkallad "collapsed dorsal fin", medans endast 1% dokumenterats ha liknande i det vilda. Anledningen är att valarna i fångenskap spenderar så mycket av sin tid vid ytan att fenan böjs genom gravitation. Vanligtvis har dessa djur ett längre djup att röra sig i vilket motverkar tippningen. Så.. Vad tyckte jag om dokumentären Blackfish? Är det inte redan uppenbart kan jag säga att den var mycket informativ och välgjord. Jättebra produktion och väldigt sevärd. Inte bara om du är nyfiken på späckhuggare i fångenskap eller hur det fungerar på vattenparker som SeaWorld, utan den kan även ses i syfte att kunna reflektera över vad som händer när vi tar dessa intelligenta djur (när vi tar djur överhuvudtaget) och låser in dom i för små inhängnader och kräver att de ska följa oss. Kräver att de ska fungera som vanligt, i en miljö de aldrig levt vanligt i. Dokumentären visar oss att våra handlingar får konsekvenser, att vi inte kan styra vad som helst och rent sagt vad som borde uppfattas som självklart; En human behandling av dessa djur, och att vi inte ska tvinga och pressa djur till vårt nöje. Något som gäller såväl späckhuggare på SeaWorld, som din egen hund jämte dig. Det finns idag 56 stycken valar kvar i fångenskap. Totalt har 150 stycken fångats från det vilda sedan 1961. 127 av dessa är nu döda och totalt har 163 späckhuggare dött i fångenskap (exklusive dödfödda kalvar). För att avrunda, tänk på vad som kan ligga bakom dessa shower. Hur påverkas djuren? Gynnas inte denna underhållningsform kommer den successivt att minska. #BoycottSeaWorld Ha det!
1 Kommentar
4/1/2016 08:52:38 am
Mycket bra inlägg! Du är en fena på att skriva Karin. Skämt åsido. Det är hemskt hur djur överlag behandlas bara för människans nöjes skull, men även inom produktionen. Jag tycker att fler borde få upp ögonen för hur det verkligen är och bojkotta allt vad zoo och päls heter (och enligt mig även köttindustrin). Jag ska absolut kolla på dokumentären.
Svara
Din kommentar kommer att publiceras när den har godkänts.
Lämna ett svar. |
Välkommen hit!
Här kan ni följa mig - Karin, och min Border Collie Vee, lite allt möjligt om vår vardag och ämnet hund och allt som hör till! Välkommen!
FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM FÖR BILDER, VIDEOS OCH ÖVRIGA UPPDATERINGAR!
@crossdriversBit inte när det räcker att morra, |