Blodfläckar på lakanen

Vee väckte mig vid halv åtta i tisdags, ålade upp till mitt ansikte och gjorde allt i sin makt för att dra upp stackars mig ur sängen. Jag gick irriterat med på det och släppte ut henne för en morgonkiss. Inget utöver det vanliga liksom. När jag ska lägga mig i sängen igen ser jag två mörka fläckar vid fotändan på sängen, tänker att det vart bajsfläckar som hon en gång lämnade i sängen som valp när hon var så dålig i magen efter märg så hon bajsade vattenkonsistens. Jag tände mobillampan och möttes av en RÖD fläck! 
Vanligtvis ger blodfläckar av diverse slag ett adrenalinpåslag av det negativa slaget, men inte denna gång! Mina känningar hade vart rätt sedan några veckor tillbaka,

LÖPET ÄR HÄR! 

Ännu en gång, vanligtvis tänker tikägare "suck, nu kom löpet nu kan vi inte göra saker på ex antal veckor", men tikägare som jag jublar och firar att unghunden ska få lov att börja mogna till slut. Min teori om separationsångesten den senaste tiden dessutom kan mycket väl ha påverkats av de nya, främmande hormonförändringarna, då hon i måndags var ensam 40 min i sin hage (dock hade hon hoppat över igen men vad gör man) utan att ha dragit fram eller försökt bita sönder något överhuvudtaget! Helt galet. Jag tänker hoppas och tro att det är pga löpet fram tills valpen bevisar att jag minsann haft fel! Antingen är det enstaka gånger i samband med varje löp, eller så är det just pga hormonerna och förändringarna från valp till "kvinna", haha.. Kanske blir det lättare framöver och efter flertalet löp! Vi hoppas och tror och håller alla tummar, tassar och klor. 

Vi har nästa vecka bokat in träff med bästisen Elina och hennes flock söndag och även måndag då hon ska få vara där själv över dagen! Sedan har vi en agilityträning på onsdagen, samt några vänner vi ska hänga med igen (bortsett ifrån plugget). Sedan händer mer spännande grejer men det skriver jag om nästa vecka. Vee har haft en så otroligt lång period med vila pga diskussioner i vår träning och förmodligen hormoner som förstört lite extra. Nästa vecka och en månad framåt kommer jag ha mer tid för henne och att kunna ge det hon förtjänar varje dag. Bättre unghund kan jag inte ha egentligen när det kommer till vila och passivitet/lugn inomhus. Vi ska knö in vallning, lydnad, agility och spår förhoppnings, som vi längtat båda två!

Det jag kan säga nu är iallafall att det vart en del motgångar ett bra tag nu och att byta miljö ett tag kommer förmodligen att göra gott! Det skäms jag inte för att skriva.
Det blir alltid bättre någon gång! Nu jävlar tar vi sats!

Äldre bild på en icke-menshund, numera menshund.