Hej alla!
Jag har inte fotat något från My Dog i år och det känns väldigt befriande. Första året jag inte gör det men det har vart så härligt att kunna fokusera på Vee (som förövrigt skötte sig huuuuur bra som helst och hånglade upp hela Svenska mässan) och umgås med folket jag gick med. Dessutom skönt att inte ha minst 500 bilder att gå igenom efteråt. Faktiskt. Den gångna veckan spenderades i gott sällskap av min kompis Elina och kära flatten Fabio igen, som jag saknar varje gång jag inte träffat honom på ett tag. Och Fabio ser alltid till att man får kärlek så det räcker och blir över tills nästa gång man träffas igen. Jag hade två tentor över veckan vilket gjorde att Elina fick agera hundvakt vilket var väldigt tacksamt. Annars var det väldigt mysigt, mycket film, serier, chips och hundpromenader! Elina föreslog att vi körde uppletande vilket vi gjorde två av dagarna och jag som inte har kört det på riktigt med Vee tidigare fick en positiv upplevelse och överraskning. Vi vallade stora rutor i skogsområdena runt en av parkerna i närheten. Sedan skickade vi hundarna omlott så de fick jobba och pausa naturligt. Båda hundarna skötte sig bra överlag. Vee jobbade superfint självständigt och använde nosen hur bra som helst. Två av de populära leksakerna hos henne fick ligga gömda i rutan och levererades fint in i byte av nya favoritkampisen i fårull från mässan! Bra fart, bra sök och härlig arbetsmoral. Får börja träna upplet med fler föremål framöver och sedan andra typer av föremål och inte bara leksaker! Träningspepp! I lördags började dessutom vallkursen igen, och det var vi även otroligt peppade på. Ingen vallning sedan början på December, en hund som MÄRKBART behövt valla under julledigheten och som jag trodde skulle vara helt borta när hon väl skulle få lov att valla igen. Men, min hund var fantastisk i våra mått mätt. Hon lyssnade väldigt bra överlag, tog till sig av bra grejer och mindre bra grejer, samarbetade och var duktig, dessutom fick vi henne att faktiskt tänka en helt del på vad hon gjorde och vad vi förväntade oss av henne. Det känns helt klart som att hon sakta börjat att mogna mer och mer och blivit mer mottaglig för samarbete inne i hagen. Igår körde vi ett pass hemma hos vår kurskompis innan mörkret fall, vilket även det var skapligt. Fick vara på henne några få gånger då hon gärna tänder till för mycket, räcker fingret åt mig och vill in och nafsa och "käka ull". Något vi jobbar med konstant! Det lönar sig inte att inte uppföra sig. Men att faktiskt kunna släppa linan till viss del och kunna kommunicera med henne och få en positiv respons är guld. Vi "vallar" ännu ganska lite men jobbar desto mer på samarbete, kommunikation och hyfs bland djuren. Är så otroligt glad att vi är igång igen, och att Smålands VK har så oerhört trevliga och konstruktiva instruktörer som kan peta i små detaljer som förändrar så mycket från ena tillfället till det andra. Och även fast unghunden som snart fyller 9 månader är lite mer av ett as i vardagen till och från, är hon guld att träna vill jag lova. Vi jobbar vidare med tjuvvallningen i vardagen och hoppas på framsteg, det är mest det som inte sitter riktigt ännu. Impulskontrollen är svår! Hoppas att ni som ännu läser ibland har kommit igång med era mål om ni har några, oavsett om det gäller hund eller inte. Om ni som jag lätt har svårt att uträtta saker/mål eller tycker att det lämnar för mycket press, sätt lösa mål! Att ha något att jobba mot och se fram emot är alltid en morot i vardagen. Mål som att "leka mer med min hund", "lämna mer tid till att koppla av", "ta han om mig själv" etc, är inte så himla ouppnåerliga kan man tycka! Ställ inte för mycket krav på er själva, mål ska vara motiverande inte stressande!
0 Kommentarer
Got nytt år allesammans! Inte sån stor skillnad, mest att man måste stå ut med och kämpa sig igenom ett nytt år. Men förhoppningsvis händer det lite roligt detta året med, som att flytta igen, kanske lyckas tävla med Vee och gå kurser m.m. Så lite trevligt med ett nytt år är det ju alltid, även om skolan hänger över en likt ett stort grått moln.
Nå. Jag har som vanligt varit frånvarande i bloggandet trots att jag gång på gång bestämmer mig för att bli mer consistent. Det är som det är. Jag har haft ett fjärr-inlägg på g ett tag men har inte haft bra möjligheter till att filma och vissa dagar sitter fjärren hur fint som helst och andra dagar är det tragiskt att se så motivationen där har inte vart högre än att faktiskt bara träna vidare. Dock har jag filmat lite små klipp från våra inomhusträningar de två sista veckorna innan årets slut, och har du som läser instagram finns dom att hitta på @crossdrivers, om ni tycker det är något att ha med andra ord! Vill absolut filma mer, skriva mer utbildande inlägg m.m. och blir alltid avundsjuk när andra som har tid och medel hinner göra det innan mig, då mina inlägg bara blir en kopia av deras, haha. Jag gillar instruktörs och lärarrollen, särskilt via textmedium istället för live. Men men. Vi har gått på jullov efter två misslyckade tentor som jag hoppas för allt i världen att jag kan sätta godkänt på nästa vecka. Men de första två veckorna på lovet spenderades fullt upp med att träffa och hänga med alla jag saknat. Det har gjort gott för själen, även om man nu istället fruktar dagen då man behöver lämna alla och är ensam i vardagen igen. Trots att djuren är överlägset bästa sällskapet överlag, haha, vill man gärna spendera så mycket tid man kan med de människor man faktiskt gillar. Och eftersom att jag och mina närmsta vänner alla tränar hund i stort sätt så blev det mycket hundträning under lovet, till Vee's glädje. Till och med så att slog över i stress av någon mild form av överstimulering och inre stress en av dagarna. Förstår att det blev mycket för henne att komma hem från en vardag med 70% vila till en vardag med 30% vila. Men de intensiva upplevelserna utmanade och krävde en hel del av henne och jag inbillar mig att det utvecklat och tröttat ut henne rejält, vilket har sina egna fördelar. Vi har tränat ca 4-5 gånger i Göteborgs Hundarena - lokalerna, vilket har varit nått jag alltid velat göra men aldrig fått tummen ur att våga genomföra. Men under vintern hade min vän Vendela hyrt ett par gånger och berättade att det var sänkta hallhyror innan nyår och även vardagar vilket var utmärkt så vi körde på helt enkelt! Första träningen blev 22/12, sådär lagom innan julledigheten och vi tränade 4 st inne i "Lilla Hallen" som märkligt nog är större än "Mellanhallen". Två nya hundar för Vevan och trots störningar så skötte hon sig hur bra som helst. Bra fokus och ett svinfint fritt följ, wow alltså! Därifrån har det i och för sig bara blivit värre, men vi jobbar vidare, mycket är bättre också men just då var helheten så jäkla svårslagen. Lever länge på filmen Elina var snäll att hjälpa mig med där. Wow. Nästa gång var i mellandagarna med Emma och hennes Dobermann valp Lincon i mellanhallen denna gång, en himla rolig och härlig prick den där Linc-skinkan! Där fortsatte jag träna lydnaden, och nyttjade även hallens slalom för att pröva lite allégrund och att Vevan skulle få pröva gungbrädan och smälla lite och balansera på den. Har för mig att det gick ganska bra där av det jag minns. Helt ok liksom, förutom att vi lärde oss att Vee är en hel bitch när det kommer till hundar som beter sig eller bara är yngre än henne, verkar det som. Lincon studsade klumpigt fram på stora tassar och skulle slicka henne i mungiporna precis som Vee gör på andra hundar hon träffar men det var tydligen inte ok, suck. En liten bitch med humör helt enkelt! Men övelag var det roligt att träffa Emma då vi inte umgåtts mycket tidigare men då vi faktiskt har hundintresse och intresse för brukshundar m.m. båda två så ser jag fram emot att hålla kontakten mer framöver! Dagen efter skulle Elina och hennes Mamma Madelene hålla i en liten ringträning för några valpköpare i Lilla hallen, och jag fick frågan om jag ville åka med och visst ville vi det. Vee vad stressad dagen innan med Lincon och satt uppbunden och tjöt och stressade mellan själva träningen, och stressade även på vägen till mötesplatsen där jag skulle bli upplockad, men efter lite nedvarvning (och tvångsgos av alla passagerare i bilen) samt ett intressant besök på Torslandas djurbutik blev hon liksom lugn igen av någon magisk anledning. Kanske berodde det på frontalkrocken à la dansk skalle med Fabio inne i hallen under uppvärmningen, vem vet. Efter det skötte hon sig guld. Låg tyst och fint, full fokus på mig trots massa andra människor och Fieldar och Whippets i varierande åldrar samt en del klagomål från andra hundar. Hon visade glatt upp rundande av kon, samt handtarget och tränade både lite lydnad och sprang vänstervarv på skoj. Stod fint som om hon var champion eller nått, haha. Efter det fick hon ett stort gott ben och kel hos de anställde på Hönö djurbutik på vägen hem. Sedan sov hon flera timmar. Några dagar senare - dagen innan nyår, lördag, bokade jag två timmar i Mellanhallen igen bara jag och Vee, så himla skönt ändå med en hel varm hall för oss själva alltså. Upp tidigt och till och med hunden var för morgontrött för att börja träna kl.9. Vi tog det lugnt, satte på musik på mobilen och lattjade runt med lydnad och lite plojagility. Vee briljerade med jättesnygga konskick på långa avstånd, skick till en target i form av en gammal musmatta (både med och utan tillhörande ruta). Efter det var hon ganska trött i huvudet, fotgående fungerade inte särskilt, så vi trädande lite fjärrskiften med spegeln med fokus på tekniken mellan stå och ligg och låsta bakben, samt lite uppsitt. Efter det tog vi paus. Andra halvan gjorde vi lite agility. Vevan låg duktig och bunden under tiden jag förberedde, även om hon fick för sig att skälla på hundarna hon hörde i hallen bredvid. Vi tränade "fram"kommando med godsskål och sedan leksak, sedan med lite byten och svängar. Har lite kommando-nötter jag måste knäcka på mig själv framöver, alltså vilka kommandon betyder vad EGENTLIGEN liksom. Sen la vi även stor kraft på gungan igen då hon inte direkt är rädd för varken gunga, smällar eller liknande men är helt enkelt osäker på vippandet och hur hon borde förskjuta sin vikt. Hon blir osäker och väljer att hoppa av för tidigt liksom. Försökte peppa upp henne så hon skulle "glömma" osäkerheten men det funkade inte riktigt så framöver i den typen av träning ska vi lägga kraft på viktförskjutningen, balans och kroppskontrollen på gungan. Smäller det är det bara kul tycker hon, vilket alltid är en trevlig fördel. Det var alla våra träningar överlag, annars har vi lattjat runt lite i stan och försökt träna bland folkmassorna för att öka fokuset och förmågan att stänga ut störningar. Men när jag vill träna inne bland folk finns det noll respekt för folk med hund och folk går rätt över en även fast man inte ser dom. Så den idén dog snabbt ut tyvärr. Nyår spenderade vi på Rörö med Elina och hennes familj. Vee var med och smälte bra in i flocken och vi blev bjudna på jättegod mat. Vee blev skrämd av de andra hundarnas reaktioner, skällande och springande en hel del under kvällen men kom ofta snabbt över det, men vid tolvslaget vart hon väldigt skakad för att vara henne. Hon blev lite som efter hon upplevt obehag generellt, lite apatisk och väldigt låg. Oron slog in kraftigt och jag kände att jag ville lägga av med hela hunderiet om hon blivit påverkad. Fabio som Elina har nu som vanligt är ju vanligtvis väldigt skotträdd men klarade sig oherhört fint i år. Men jag vet därför hur han kan vara och hur mycket svårigheter och hopplöshet som infinner sig med en skotträdd hund. Det är otroligt tråkigt. Men då hon var sitt vanliga jag dagen efter och tittade nyfiket vid enskaka smällar senare på dagen släppte oron snabbt. Nu dessa dagar har vi bara tagit det lugnt, vi tog en solig promenad igår vilket var första på länge. Hon var ett litet as till unghund men så är det. Tur att ha vänner man kan spy galla på som kan försäkra en att även "diskussioner" med hunden är en del i bildandet av relationen, haha. På fredag och lördag är det MyDog planerat för mig och Vee. Vi ska miljöträna, shoppa, sno på oss gratisprov, kanske Vevan får grovhångla med en eller flera who knows! Vi ska träffa folk vi känner och se om vi får plats att lyda oss lite bland folkmassorna. Kul ska det bli iallafall, och vi hoppas att hon inte hinner bli sjuk eller nått tills dess. Nu var det så att jag spenderat 1 timme på ett långt och utförligt inlägg med tankar och träning, innan weebly tyckte det var dags att logga ut mig innan jag hunnit spara/publicera det. Gud vet att jag inte tänker skriva om det, vilket var synd, för det var faktiskt ett av mina bättre inlägg... Ibland vill jag bara ge upp, då detta hänt allt för ofta och när jag väl kommit in i ett skriv flow så tänker jag inte direkt på att spara regelbundet. Man tycker ju att det bara ska fungera. *suck*
Iallafall, det har vart väldigt mycket vila det senaste då jag legat efter i skolarbetet. Tur som jag har så hanterar Vee det helt okej, men eftersom jag märkt hur det kryper i kroppen efter ett par dagar av minimum stimulans så får man som matte lite väl dåligt samvete. Därför har vi försökt trycka in lite lydnadsträning på de lite längre promenaderna. Och igår fick vi lite feeling när vi hittade en liten gräsplan så vi körde ett litet pass och hör och häpna, valpen utvecklas om ändå väldigt lite i taget. Jag har börjat skämta om hur det bor en malle i den 11 kg tunga Bc-tösen då hon kampar och hugger efter föremål som en. Hade vart ballt och se om hon skulle vilja hänga i en bitarm någon gång. Men anyway, detta gjorde vi:
Vid gräsplanen finns en mini lekplats med lite olika leksaker man kan gunga på, som Vevan fick sitta och klättra på för att träna balans och muskler lite granna. Kravlöst, roligt och massa godis som får vevan-svansen att bli en propeller. Det var egentligen bara planen innan jag bestämde mig för att träna lydnad. Efter det körde vi byteslek som vanligt. Basic byten, men istället för att byta så kvickt som jag brukar lekte jag mer och länge mellan varje byte. Hon byter bra, bara att det är svårare om hon skulle få leksaken själv. Vee älskar att värma upp med kamplek. Det är nog en av hennes favoritsegment i vår träning. Jag lyckas i stort sätt alltid få med henne på mina noter med hjälp av det! Vi kombinerade det med lite runda träd då hon älskar det med så mycket att hennes skall hörs till grannstäderna, jag svär. Man märkte att hon behövde få ur sig kamplek och energin och inte bara den tuffare hjärngympan. Jag har tränat tysta rundanden utan kommando det senaste runt stolpe inför lydnadens kon. Får helt enkelt hitta ett nytt kommando till det som betyder "nu kör vi lydnad och då är vi tysta", eftersom det inte gör hela världen om hon gapar halsen av sig på agilityplan, där är hon liksom inte den ända - plus att det faktiskt är tillåtet i agility jämfört med lydnad... Förhoppningsvis får vi bukt med det! Sedan prövade jag att försvåra bytesleken med lite krav när hon väl var lite urblåst. Jag släppte leksaken till henne och sprang bort och lockade med den andra leksaken. Några gånger sprang hon efter med leksaken, släppte och tog den andra, men andra gånger kom hon av sig och tappade fokus och stack. Vad som hjälpte där var en lång vissling som fick henne att fokusera, bryta och byta utan onödigt tjat. Kul att hon är så lyhörd på vissla men å andra sidan så vill jag ju inte paja framtida vallningskommandon på vissla. Har redan nu i vardagen grundat en inkallningsvissla som jag visslar ibland när jag kallar in henne som förhoppningsvis kan appliceras med visselpipa i framtiden inne i hagen. Men nog om det. Jag hoppas att jag från visselsignalen kan påminna henne på byt-kommandot och senare kunna plocka bort visslingen helt. Vi får se vad det blir, eller om igår bara var en engångshändelse, haha. Vi fick iallafall till flertalet bra repetitioner vilket gjorde mig superglad. Det är sånna dagar man ser en ljusglimt i tunneln av hopplöshet. Därefter satte vi igång med själva lydnadsmomenten och som vanligt startade vi med fritt följ medans fokus var på topp och hunden mottaglig. Jag belönade henne mestadels med klicker och godis och positionerna, svängarna, vändningar på stället osv var faktiskt helt okej. Uthålligheten är ännu långt ifrån på topp, men mycket bättre. Fokuset när hon är med mig är fint. Jag är nöjd med helheten och tänker inte pilla i detaljer förrens hon kan momentet. Vi prövade en ny sorts externbelöning och jag utmanade henne på flera plan. Jag la ut en av bytesleksakerna och satte kraven att arbeta trots att den låg där, samt att hon skulle byta till min leksak efter belöningen. Det gick chockerande bra!! Jag fick påminna henne lite i fotgåendet men egentligen inte mer än vanligt. Hon gick följsamt med både mot leksaken, från leksaken, vändningar osv. Jag är nöjd, helt enkelt! Sen körde vi fjärr med fokus på skiften med låsta bakben och att inte förflytta sig. Uppsittet börjar sitta bra nu, förutom de gånger när det slår över, vilket dock blir mer och mer sällan. Vi har repeterat uppsittet regelbundet i 2 månader nu så därför har jag heller inte bråttom med ståskiftet, som inte alls är viktigt ännu, men som sagt är lika bra att börja få till redan så man hellre kan peta i det sen. Vi har i stort sätt hela startklassfjärren. Ligg har blivit hennes paradmoment och är superfint. Måste bara belöna mer oförutsägbart så hon inte tar händelserna i förväg utan väntar in mina kommandon! Har även kombinerat ståskiftet med hennes fina handtarget vilket gör att hon ställer sig rätt, kontrollerat och flyttar inte bakbenen - med andra ord precis som jag vill ha det. Hon fryser med nosen i handflatan och förhoppningsvis kan jag plocka bort den efter hand. Vi prövar oss fram, då metoden med en bräda/pinne framför har noll effekt för henne och ger inget förstående (men det beror kanske på att jag har ca 10% koll på metoden med höhö..). Jag Har prövat stå från dag 1 vi började lära in fjärren men stå är svårt för henne. Det får ta sin tid, och när hon är säker på sitt och ligg kan man ju lägga extra krut på stå om det inte skulle fastna tills dess. Tjoho! Även fjärren körde vi med leksak bakom hennes rygg. Svårt och hon hamnade lite snett pga det men det tar sig nog om vi fortsätter då och då, med variation mellan godis och leksak samt externt. Efter det körde vi en inkallning med och utan extern leksak bakom hennes rygg. Först utan har hon bra fart, sitter kvar bra och kommer in rätt. Dock hoppar hon in, slår i benet och vänder i luften. Så ja, lugna ingångar blir det också att traggla, vilket vi börjat repetera igen, men mer om det snart. Hon var förvånadsvärt fin med extern leksak också, bra fart in men positionen var svårare och hon behövde lite stöttning. Blir kul att jobba vidare med. Under passet lade vi kraft på att sitta kvar och invänta vidare kommando eller frikommando. Även när vi lekte fick hon sitta kvar trots att jag sprang iväg med leksaken. Hon har svårt att koppla om från explosivitet till fokus vilket vi ska inkorporera mer och mer i träningen, men jag tror lite kommer med mognad och ålder också. Huvudsaken är to make it work, så att säga. I lördags repeterade vi klossträning, positioner och svängar inomhus, vilket hon var taggad på och i och med hur mycket bättre de delarna var på söndagen lönar det sig att underhålla den träningen med. Jag måste se till att belöna ner henne i aktivitet i högersvängarna annars är hon för snabb med bakdelen och tänker inte på positionen men that's about it! Jag får även ha som nått litet projekt att lära henne klossen fast med en tasstarget, eftersom hon tycker det är knepigt. Med pallen tränade vi position i kombination med att hon fick hålla apporten, vilket fungerade oväntat bra det med. Även att apportera apporten en bit bort och gå in i position lugnt och fint funkade när hon väl fattade vad jag ville. Lite frustrationstugg i början men när hon insåg vad som utdelade belöning gick det genast bättre. Jag tror att det med denna metoden kan bli lättade att komma tillbaka med föremål generellt och inte sticka. Kul när man prövar något nytt, utmanar och det utdelar sig. Peppigt om något liksom. Men. Jag skriver mest positiva grejer om träningen här. Men det är inte alltid lätt, även om man ofta får mycket intresse, följsamhet och will to please gratis med vallhundraser. Ibland står jag där med frustration upp till knäna, när inget verkar fastna, eller när idéerna tar stopp. Och ja, då blir man den där irriterande matten och får en hund som som tänker "hon blir sur och har noll koll, jag gör annat istället så hon får tagga ner". Så är det. Men vissa träningar är såhär trevliga där majoriteten funkar! Men vi kör oftast med samma krav hela tiden, tills jag känner att det är dags att utmana och pröva lite främmande vatten. Jag tror att ju mindre krav jag ställer, desto större är chansen att vi får ett bra träningspass, även om detaljer inte satt. Sen är vissa dagar bättre än andra. Men hundträning och bubblan man får tillsammans är bästa mindfulnessen om ändå bara för en stund när man annars sitter dränkt i plugg. Går det då bra, blir det liksom bättre. Så när det väl går bra så motiverar det en att berätta, liksom! Sen angående kraven, det gäller knappast för alla. Vissa ligger ju på högre nivåer, tränar tävlingsmässigt osv, men då jag aldrig tävlat en hund i lydnad innan så ha jag mest fokuserat på helhet än finslip. Och hundarna jag haft har dessutom krävt en hel del humor och kreativitet. Vee är nog inget undantag. Ser alla peppiga, glada hundar på instagram och facebook och blir så glad. Och jag inser när jag reflekterar att det är det jag vill ha innan en perfekt position. För får du en hund som blir glad av att jobba med dig på en annan nivå än just behovet att jobba med dig som förare, som ex. finns hos de flesta vallhundar generellt, så blir allt så mycket roligare. Jag har så mycket att förbättra hos mig själv, och att köra Bc har introducerat mycket nytt. Men jag brukar säga till mig själv att "lyckas jag med henne, så har jag utvecklats något enormt". För hon är tuff, kvick och lite egensinnig. Och lyckas vi tävla, komma någon vart osv, så kommer jag vara otroligt stolt över mig själv. Över oss. Och roligt ska vi ha! <3 Det börjar närma sig slutet på 2017 och en start på ett nytt år - 2018. Och nu är det ju så att jag äntligen fått äran att börja detta nya år med en fyrbent, svansbeklädd arbetskamrat vid min sida. Detta blir första gången jag sätter egna mål på mig och min egna hund och jag är faktiskt ganska taggad på ett helt nytt år att ta vara på och träna hund! Fullständiga mål jag hoppas kunna påbörja iallafall under 2018 finns under fliken "Vee" under "Hundar", för er som vill snoka lite. Jag har inte direkt lagt massor av tid på att sitta ner och tänka över målen, så vem vet det kanske dyker upp något under året och det är också därför målen är ganska vaga. Tänkte dock dela lite önsketänkande här i ett eget inlägg också då jag har lust att spåna lite inför vissa särskilda mål som jag vill lägga lite mer krut på än de "självklara" målen och varför! :) Nosarbete!
Jag vill lägga mer tid på nosarbete under 2018. Vi har börjat introducera att man kan jobba med nosen genom att leta mat/godis i terräng, korta spår med godis i varje fotspår, lite upplet och söka leksaker i knepiga miljöer. Vee har inte fattat vad charmen med eukalyptus är tyvärr. Vet inte om min bägare med eukalyptus jag köpte på MyDog förra året är för gammal? Den doftar inget för mig som människa men hundar har ju trots allt bättre doftsinne. Ska ändå skaffa mig en extra doftgömma på nästa MyDog då den enda jag hade har försvunnit under året, kanske kan man fråga då om de kan tappa doften.. Vad vill jag då få möjlighet att göra inom området under 2018? Jo, jag vill spåra mer! Särskilt medan jag ändå har tillgång till lagom mängd ängar, åkrar och skog! Hoppas det blir lite snö redan i december/januari så det blir lite lättare att se exakt vart fotspåren är så jag lättare kan placera näring. Målet är att gå ett okej MH under våren och kunna starta i appellspåret i framtiden, men en sak i taget. Det hade iallafall vart roligt att kunna lägga ett spår på 300 meter och aktivera henne på det sättet med. Så det får det bli något av! Ska se om jag kan hitta något sätt att introducera nosework då hon söker hur fint och noga som helst efter leksaker i dagsläget och är hittills väldigt fin och orädd bland miljöerna. Upplet vill jag också fixa - särskilt mot brukset. Men vi jobbar fortfarande mot att hon ska komma tillbaka med leksaker överhuvudtaget. Söket tar vi inte detta kommande året utan det får vänta ett tag tills jag landat och är säker på vart jag ska bo ett tag och kan hitta någon form av grupp som jag kan träna med, då det är väldigt svårt att träna sök på egen hand. Vem ska hon då leta efter liksom? Lydnad! Vi ska fortsätta traggla, och då med tydliga mål i sikte. Vi har sakta grundat och tränat under de 2 månader vi spenderat tillsammans och hon kan mycket, men nu ska vi träna på att det ska hålla och utveckla, kedja och allt sånt där ROLIGT, hah. Målet är startklassen i lydnad under 2018 och det ska vi nog kunna greja! Redan nu klarar hon vissa av momenten, men som sagt - det ska hålla vart som helst, när som helst och i ett helt program! Blir det inte officiell tävling ska vi leta reda på en träningstävling eller liknande så vi får startat! Fotgåendet och fjärrdirigeringen blir redan vinterns projekt, och jag funderar på att föröka filma eller dokumentera på något sätt vår "utveckling", lite som Fabio Mot Startklass- inläggen som jag förövrigt aldrig publicerade klart. Äsch. Men målet i lydnaden är inte bara att vara startklara, utan att också ha ett väl fungerande fotgående och en okej fjärr med sitt-ligg-stå med låsta bakben och en hund som är medveten om sina positioner. I startklass behöver hon bara lägga sig, men det skadar aldrig att lära in fjärr i förebyggande syfte :) Agility! Jippie, vi ska börja träna agility på riktigt!! I mitten av April fyller Vevan 1 år och blir då klar för röntgen av höfter och armbågar men även för att hoppa, springa slalom m.m. något som vi väntat med hittills. Är hon fri så blir det agilitykarriär, annars blir det hobbyträning! Jag har varit för lat att bygga om slalomet till ett alléslalom på klubben men under mitt sista halvår i Jönköping ska jag ta tag i mig själv och ställa om det, haha! Slalom och tunnlar ska läggas krut på, och sedan kombinera dessa med handling och belöningsplaceringar. Än så länge tränar vi handling mellan träd, stolpar och annat vilket hon svarar högt och glatt på (se: SKALL SKALL SKALL). Sen får jag väl passa på att introducera balanshindren lite med, även om jag siktar på hoppklassen innan agilityklassen (förutsatt att höfterna är ok då som sagt). Gungan är aldrig fel att grunda, både för självförtroende och för balans och mod. Vi håller tummarna för godkända hälsoresultat. Kurs! Vi vill gå kurs! Inte vad som helst, beroende på vart vi bor hade det vart roligt att gå lydnad eller ev. agility för någon av alla de instruktörer jag gillar. Vi vill fortsätta med vallningskurser, men det är en annan femma och mer "självklart". Kursmiljön ger ju även guldtillfälle att träna på fokus och passivitet bland andra hundar och det skadar aldrig att få fortsätta betinga. Dessutom skapas en annan motivation till att träna och man blir inspirerad, får tips och idéer. Liksom, gud vet allt fel jag gör med min hund just nu som jag inte vet om, hehe. --------- I övrigt med ex. vallningen har jag inga direkta mål förutom att fortsätta gå kurs, träna privat osv bara för att få gå på djuren, och utvecklas. Särskilt till våren då hon blir äldre, mognare och man kan gå in och peta mer :) VP är inte ens på kartan nu, då vi inte kan träna tillräckligt regelbundet. Vi får se hur framtiden yttrar sig, för någon gång ska vi ta det som en liten "bekräftelse" på att hon faktiskt är en häftig liten vallhund. Och får man önsketänka hittar vi får vi kan träna på ofta så vi sedan kan börja tävla där med! Och sist men inte minst, en till sak som inte direkt räknas som mål och som jag nämnde lite tidigare - Åka till tävlingsmiljö, öppna träningar och träna! Både aktivt och passivt. Det hänger lite ihop med kurser. Vi behöver vara i rörig miljö, andra hundar, barn, folk osv. och bara kunna träna på att vara i en bubbla! Extrem störningsträning för att det sedan ska bli busenkelt på tävling. Sen även passivt som nästan är viktigare. Ta det lugnt vid kanten av agilityplanen osv. Något vi tyvärr inte kunnat göra alls hittills pga brist på bil. Planen hittills är att Vee ska med till MyDog i Januari. Stressigt? Ja. Onödigt? Kanske. Men ett ypperligt ställe att miljöträna extremt, träna på hallarnas mer öppna platser samt chilla vid ringside. Och så får jag en trött och nöjd hund efteråt som inte bara fått miljontals intryck, men även fått anstränga sig för fokus och koncentration! Vi är igång!!
Vi har ju sedan några veckor tillbaka börjat vår första kurs tillsammans jag och Vevan - en förberedande/grundkurs i vallning via Smålands Vallhundsklubb och det har varit så himla bra hittills. I början var jag orolig att jag inte skulle få ut det jag hoppades av kursen och därför lika gärna avbryta, men tack vare lite tjat och tillmötesgående, trevliga instruktörer får vi nu fler tips och råd varje gång för att kunna utvecklas i vår takt! Första gången prövade jag henne kort på fåren och herrejävlar vilken extra växel av instinkt hon slog på. Vi har ju sedan innan haft problem med tjuvvallning på bl.a. bilar och att hon inte riktigt svarat på skvallerträningen, men ändå blivit bättre. När hon fick komma in i hagen vill jag lova att instinkterna hon tidigare plockat fram på bilar inte ens var i närheten av de hon visade på fåren. "Oj, ja hon var väldigt tänd", fick vi höra med en hund som kröp längs marken och visade tendenser att hänga i linan. Tydligen är det få 6 månaders valpar som är såpass tända på kurs, haha. Vi fick också bedömningen att det är för tidigt att sätta press, men att hon skulle få komma in till fåren och träna på att lyssna, titta, ta det lugnt och samarbeta. Precis som jag ville - att hon skulle få "blåsa ur sig" det behovet även om det innebar noll påverkan på fåren i övrigt. Annars var hon duktig plutt som låg tryggt och studerade de andra hundarna i hagen, var passiv och lyssnade bra trots kursmiljö. Tills nästa gång nötte vi ligg och stanna-kommando och började utnyttja dessa i vardagen mer och mer. Vi la mer kraft på självkontroll, stadga och att behärska sig. Målet var att hon skulle vara öppnare i huvudet till kommandon som stanna och ligg i vardagen och sedan även i hagen. Vi började att träna ligg och vänta på frikommando innan vi gick in och ut genom dörrarna i huset osv. Inte på grund av något ledarsnack, utan just för behärskningen att jag berättar när hon får lov att sätta fart. Förra veckan på andra tillfället av vallkursen visade det sig ha fastnat väldigt bra! Hon var väldigt stojig, stressad och uppe i varv första halvan av kursdagen - troligtvis pga att hon inte hade fått springa av sig överskottsenergin dagen innan och fått tid nog att nosa runt innan kursen startade då vi blev sena. Inte lätt att fokusera med myror i brallan liksom. Men ändå fick vi till helt ok inkallningar, ligg, stanna och gå sakta trots får i hage en bit bort. Krävdes mycket koncentration vilket ledde till att hon slocknade vid lunch innan nästa pass. Efter det stack vi till inomhus-25an för att få titta på de andra som kunde lite mer än oss, lyssna på instruktörens coachning och även få pröva att vara lite inne hos djuren. Skönt med vallning inomhus där det var lagom varmt och behagligt att titta utan att frysa! Dessutom var det trångt och mycket väntan vilket gjorde att hundarna fick en del passivitetsträning (samt käka bajs.. aja baja!). Vee skötte det helt okej, lite passivitet och lite aktivitet, ny miljö osv. Ju mer situationer vi hamnar i, desto bättre träning. När det var vår tur var jag noggrann med att vara lugn, vänlig och konsekvent med att hon skulle ligga kvar trots djuren som störning medan jag kopplade på linan innan frikommando kom. Hon lyssnade superfint och behärskade sig bra. La sig fint när jag bad henne innan vi startade. Det tog en stund innan vi lugnt och fint hittade rätt knappar och kom fram till att bara tonläget kan göra en så stor skillnad, vilket är något av det magiska med bland annat vallningen. Små, små detaljer kan göra stora skillnader - både till det bättre och det värre om man har otur. Vee fick träna på att gå rakt på djuren, stanna, lägga sig och sedan kallas av för att upprepa igen. Jag fick upprepa övningen på olika placeringar, samt kalla in henne åt olika håll åt flankerna. Hon lyssnade jättefint och bara från ett kurstillfälle till ett annat såg man resultatet i responsen på det jag bad henne om. Och hon var mer mottaglig för att jobba med mig. Stolt matte måste jag säga att jag är. Förra veckan har vi varit två gånger och puttat på en kurskompis får innan dessa skulle in för vintern. Supersnällt då jag som ni vet inte har egna får för tillfället och hobbyvallar med sikte på tävling, om man nu ändå ska drömma (VP iallafall). Vi tränade ensamma på egen hand med lugna och trygga får, vilket tog bort en hel del spänning och prestationsångest hos mig. Första tillfället var superfint. Hon lyssnade bra, hon kom när hon skulle och bröt lika fint som hon gick mot djuren. Hon har tendens till att falla tillbaka i sitt eye när hon blir osäker, vilket gjorde att vi backade och jag stöttade genom att rätta det jag själv behövde ändra. Superfint gick hon om jag ska utgå från vad en 6,5 månader gammal valp kan med våra förutsättningar. Andra gången, två dagar senare var hon överladdad, även här hade hon nog hanterat situationen bättre om hon fått springa, nosa och trava av sig lite lös innan för att slippa ha den extra boosten av fysisk energi. Sen var hon säkert väldigt glad över att få träffa fåren igen. Fick bromsa henne, gå bort en bit och kolla så vi var på samma våglängd innan vi började om. Efter det gick det fint! Inte så mycket nytt att tillägga, mer än att hon överlag har börjat att lyssna bättre och arbeta lugnare. Denna gångna veckan har faktiskt resulterat i mindre tjuvvallning, hör och häpna! Hon tittar ibland mer intensivt, ibland bara för att kolla. Men hon är generellt öppen för mer kontakt och samarbete i vardagen, även när det kommit till bilarna. Jag hoppas att det fortsätter bli bättre och att hon fortsätter mogna på den biten ju mer vi får chansen att hålla på. Förhoppningsvis hinner vi gå mer kurs till våren innan vi flyttar igen, samt kanske till och med köra lite privata träningar för duktiga instruktörer tillsammans med kursvänner, då hon blir 1 i april och fortsätter att bli mer och mer mottaglig för att jag ställer krav på henne! Vi har fått så många trevliga kommentarer att vi passar så fint ihop, att hon är läcker och lovande i hagen och att flertalet gärna ägt en liten Veva och det gör mig så glad. Första egna hunden, första vallhunden och dessutom en så fantastiskt positiv, i stort sett obrydd och fullkomligt aslycklig valp i alla situationer. Jag blir så glad när träning ger resultat och att det inte bara är jag som ser det! Hon är dyr för det mesta alltså! För övrigt har jag nu äntligen skickat in ansökan om omregistrering i SKK, vi hoppas på snabb respons. Börjar även planera in att hitta ett lämpligt MH till henne och att fortsätta träna startklassens lydnad med tillhörande grunder! Bortsett från hennes känsliga mage som orsakat en del tumult det senaste, rullar livet på ganska bra just nu. Vi taggar nytt kurstillfälle nästa lördag och förhoppningsvis fler tillfällen i hagen innan jul! Vee gillar de flesta leksakerna hon får lov att busa med. Favoriten är att skaka dom tills de "dör" och kasta till sig själv. Det är extra kul om det är en boll i ett större så man kan smälla sig själv i huvudet samtidigt.
Det blir liksom 10 000 gånger bättre när man gör så, förstår ni. Och även fast det är minst lika kul att kampa med matte, och att hon får tillbaka belöningen så fort hon visar intresse för mig eller utför något jag ber, så kan jag inte släppa/kasta/ge leksaken till henne för då är det igång igen. "SLÅ SLÅ SLÅ WIHOO!". Klarar sig bättre utan matte liksom. Men jag som matte tycker inte det är lika roande. Vissa leksaker har jag kunnat ge henne just för att hon annars knappt springer och tar ut sig på egen hand. Men inget kastande etc för att undvika stress och fixering. Jag kan ta leksaker och föremål från henne utan problem men att hon ska komma med dom är helt utanför våran nuvarande ram. Inte ens apportbocken går in. Vi har lärt in nosdutt nu men i kombo med leksak blir det kortslutning och hon säger hejdå, springer 5-10 meter bort och slår sig i huvudet en stund och sedan ligger hon och glor. Ropar jag på henne då kommer hon - men utan leksak eller ex. apport. Suck.. "Kom här då, ja kom!" "Ta bollen med dig, ja ta den då!" "Veeeee, kom med den!" Dags att ta tag i det. Vi börjar idag om livet går enligt planen, jag är trött på att behöva pressa ner min "milda" frustration i hälarna när bc'n vägrar, haha! Men jag ska nog knäcka denna nöten också. Jag skan faktiskt ta tag i leken på riktigt, även externbelöning med godisskål blanda annat. (någorlunda) Struktur - här kommer vi! 5 dagar kvar. 5 DAGAR!! På tisdag hämtar jag upp valpis!
Leverans med foder, godis, tuggben, sele (som förövrigt ser 110% för liten ut) m.m. är levererat. Försäkringen är ordnad, leveransdatum och plats satt. Det är sjukt. Om 5 dagar blir det liv i luckan! Kanske dags att tänka på valpträningen..? Jag har lånat inspiration (eller typ kopierat) från min vän Vendela (nouw.com/lakritsnos) då jag tycker att hon har bra tankar om vad som kan vara med och jag håller med henne. Let's go! Vad ska vi lägga kraft på? (inbördes ordning men ändå inte)
Första tiden ska vi bara bygga relation, trots att valpis är lite äldre när jag får henne och det är delvis just därför. Jag tror att det glöms av många som skaffar ny hund idag, särskilt som jag: i tränings- och tävlingssyfte. Man vill träna och komma framåt hela tiden och kanske glömmer bort någonstans på vägen att det ska vara kul för både ägare och hund att utvecklas. Relation är lite av en färskvara, underhåller man den inte så finns det en chans att den blir svagare, men inte i alla fall. Vad jag vill säga är att fortsatt relationsbyggande är viktigt för att man som team ska vara starka tillsammans, glöm inte det! <3 Anyway, vi ska leka, belöna och utforska världen tillsammans. Föremålsintresset är något jag prioriterar högt hos en hund, eftersom det oftast ger möjligheten att belöna med leksaker och föremål. Det är något jag förmodligen får testa mig fram på och möjligtvis bygga upp, men det har jag gjort innan så ska bli spännande att se vad det kan bli nu när jag investerat så mycket i nya kampleksaker.... Träning blir att som sagt att greppa, hålla fast, kampa och sedan med tiden kunna släppa. En hel del byteslek kommer vi att träna på. Funderar även på att köra "kom så leker vi"- övningar för att valpen ska lära sig att det är skoj att komma tillbaka med belöning, då externbelöning är väldigt praktiskt i i sort sätt alla sporterna jag vill träna. Och när det kommer till belöning och lek så får vi se vad valpen gillar bäst, för när vi blivit polare ska det börjas med grunder, serru! Vi ska lägga fokus på kontakt och uthållighet, stadga/omvänt lockande, kroppskontroll, grunder som sitt/ligg/stanna kvar och annat smått och gott som kan tänkas behövas i en framtida karriär. Jag får heller inte glömma att skriva att jag ska klicka in henne samt pröva shaping så mycket som möjligt med henne från början. Och skulle hon bjuda på något, ja då får jag väl se till att fånga upp det medan det kommer gratis, haha! Jag har börjat att fundera på belöningsord och frikommando, något jag faktiskt aldrig riktigt använt på tidigare hundar men som är så sjukt praktiskt att ha. Jag gillar att använda ordet "yes" som belöningsord... Men ska det vara frikommandot till belöningen? Jag kommer ju liksom att försäga mig oavsett och belöna med "WIEEE" eller "BRRRRRAAAA"... Allt jag är säker på är att jag vill ha ett frikommando och belöningsord som betyder "okej, det var rätt, här är belöningen", men kanske man borde ha ett "okej" som fri och ett "yes" till belöning??? Allt jag är säker på är att "bra" ska kunna användas som en reinforcement när vi tränar. Bra ska betyda "det du gör nu är bra/rätt, fortsätt med det". Många stora planer som ni kan se, men vi tar det lite som det kommer helt enkelt. Allt sånt här grejar man ju inte på en dag direkt. Förhoppningsvis har vi all tid i världen. Planering av träningstillfälle nr. 5: Sånt som behöver tränas mer på
Fabio Lydnad 16/3 – Appellplan Utrustning: Gott godis, bäverkong, kampleksak, apportbock Dagens träning: Uppvärmning – Ingen, jag vill spara all energi till träningen idag. Positioner – Hjälpa honom rätt, belöna ofta, jobba utan pall Självständiga positioner – Olika avstånd och hastigheter, kombinera med inkallning och apport i munnen, hjälp där det behövs Fotgående – 360° svängar, olika hastigheter, variabel belöning, belöna utanför huvudet med handen eller rakt framifrån, hjälpa honom i svängarna för att påminna honom, träna något på att gå runt bakom för att ta kampleksak Nedvarvning – Stretching Kom ihåg: Lägg hellre på ett extra kommando för att hjälpa honom in istället för kroppen. Tänk på att stå rakt och tänk på alla hjälprörelser så jag inte gör dom. Utvärdering av träningstillfälle nr. 5: Sånt som behöver tränas mer på Fabio Lydnad 16/3 – Appellplan Positioner – Vi körde på med att hjälpa honom in först med hjälp av en hjälpande hand. Efter några repetitioner minskade jag på hjälperna och kastade godis för att han senare skulle inta position på egen hand men med hjälp av ett förstärkande fot-kommando och en sista hjälpande hand på slutet. Det gick bra tyckte jag. Jag övade även på vändningar på stället där jag hjälpte honom extra med en ledande hand. Innan vi gick vidare i träningen pausade vi och drack vatten, eftersom att det var varmt och soligt blev han trött fort. Självständiga positioner – Här fortsatte jag att utveckla positionerna och fokusera på ren självständighet. Började med att kasta godis och ta bort hjälphanden på slutet vilket gick helt ok, han hamnade lite snett men ändå intill sidan vilket är bättre än tidigare. Vi lade på inkallning och utan någon form av hjälp hamnar han gärna snett framför, antagligen för att få den där ögonkontakten.. Jag fick ett tips att vrida mig på stället när han är påväg in för att han ska tänka på att jobba med bakdelen och på så sätt putta in sig i rätt position. Vi prövade båda vänstervridning och höger vridning, men eftersom han har en vänsteringång blev det mer fokus på vänster. Det fungerade faktiskt helt ok det med! Han kom på att han hade en bakdel och började jobba mer med den även om han vart lite sned, men som sagt – hellre lite sned och i position än helt på sniskan och två meter bort. Jag gjorde även detsamma med apporteringen vilket gick fint. Han greppade bra och jobbade på med bakdelen trots apporten i munnen. Jag är nöjd över hans insats eftersom att han blev trött och varm relativt fort. Fotgående – 360° Här fokuserade vi på att starta snyggt och tätt och gå raksträckor med inslag av 360° svängar åt både vänster och höger för att jobba med tajt position och bakdelskontroll i rörelse, vilket gick superbra. Han jobbade bra trots att han var trött och hängde på snyggt i svängar och olika hastigheter. Jag belönade varierat som planerat – duktig mig! Jag var även som planerat mycket noggrann på att belöna på utsidan av hans huvud för att putta in rumpan och kroppen mer, samt framför nosen för att få fram honom rätt. Jag hjälpte honom men en visande hand i de flesta svängar men även detta varierade jag och det gick också bra. Jag är nöjd med hans prestation. Vi avslutade men en liten träning på belöningskommando och att han då ska gå bakom mig för att ta leksak, men han var så trött och orkade inte riktigt engagera sig i kampen något längre så han fick bävern som belöning istället efter några lyckade repetitioner. Allmänt framöver: Vi står ganska stilla i träningen som det är nu, men vi ska fortsätta att göra vårt bästa med fotgående och positioner för att försöka få till ett någorlunda fungerande fotgående. Bra att träna både ute och inne och i olika temperaturer och väderlag. Sätta ett rep på bävern? Planering av träningstillfälle nr. 4: Fokus på stadga och fart, snabb inkallning/apportering/läggande
Fabio Lydnad 12/3 – Gräsplan Utrustning: Gott godis, bäverkong, apportbock, kampleksaker x2 Dagens träning: Uppvärmning – Sitta/ligga/stå i position (fokus på sitt och ligg) med störning – provocera lite. Olika avstånd. Runda stolpe/träd för att få upp fart, placera ut och skicka hunden på leksak för att träna acceleration. Inkallning med fokus på stadga/fart – Han SKA sitta kvar. Dröj med inkallningen, testa ”kom” istället för ”hit”. De första repetitionerna ska vara stärkande av farten med hjälp av kastad leksak varvat med kamplek. Sedan pröva utan. Mål = stadga och galopp in i rätt position. Apportering med fokus på stadga/fart – Värm upp med att kasta apporten och sedan skicka honom att hämta. Sedan låta honom utföra halva riktiga momentet och belöna med lek efter han sprungit fram och greppat apporten påväg mot mig för att sedan göra hela momentet. Läggande med fokus på stadga/fart – Utveckling av fjärren, träna nära och på avstånd, noga med ligga i utgångsposition, fokus på snabba lägganden på olika avstånd. Nedvarvning – Springa fritt Kom ihåg: FOKUSERA på stadgan och farten. Det ska vara en bra växling mellan passivitet och aktivitet, det ska va kul och gå foooooort. Sportbil Fabio!! Utvärdering av träningstillfälle nr. 4: Fokus på stadga och fart, snabb inkallning/apportering/läggande Fabio Lydnad 12/3 – Gräsplan Uppvärmning – Vi gjorde väldigt korta repetitioner i dagens uppvärmning för att spara kraft till resten av träningspasset. Vi började med sitt/ligg i positioner med störningar. Jag sket i stå eftersom det ändå inte är så viktigt i nuläget. Jag provocerade honom lite med hjälp av att kasta både bäverkongen och kampleksaker framför och förbi honom och han satt kvar fint. Jag gjorde liknande i ligg och var noggrann med att han ex. låg rakt. Det var svårare att stanna i ligg märkte jag eftersom att han lätt reste sig efter leksaken när jag lockade. Men jag var bara konsekvent och gav aldrig honom chansen att få den förrens han låg kvar en halv sekund längre. Han var duktig och jag är nöjd med hans stadgeutveckling. Jag gick även fram och tillbaka för att träna avstånd och att han skulle sitta kvar. Vilket också gick bra. Vi körde sen klassiska runda trädet, vilket som vanligt får upp farten och gör honom glad och peppad. Sedan fångade jag in honom och kastade en leksak för att sedan mana på honom och sedan släppa honom på leksaken. Det tränar upp hundens förmåga att accelerera framåt. Inkallning med fokus på stadga/fart – Fabio satt kvar fint, främst de första gångerna vilket är bra då man bara trots allt får ett försök på tävling. På fjärde/femte repetitionen tjuvade han lite men då startade vi bara om. Vi började med att han skulle starta på kommando och kuta bort till mig och när han kommit till mig kastade jag en leksak vidare förbi för att dra upp farten ytterligare. Detta gjorde vi två gånger. Även här såg man tydligt att han aktivt hejdade sig själv från att tjuvstarta innan jag kallade in honom vilket jag tyckte om. Bättre det än att han springer innan. Och han har börjat förstå att han ska sitta kvar. Det är bara när det blir för mycket repeterande han förstår vad som kommer och tror jag blir gladare om han tar saker i egna tassar. I övrigt var slutpositionen acceptabel (+ lite extra hjälp ibland) och farten var kanon! Vi uppnådde målet för momentet! Apportering med fokus på stadga/fart – Jag lät han springa efter apporten likt accelerationen till leksaken tidigare två gånger. Han kutade på bra, greppade jättefint utan tugg och kom tillbaka i bra positioner. Efter det så fick han sitta kvar medan jag gick iväg och släppte apporten likt det riktiga momentet. Målet här var att han skulle springa mot mig, greppa apporten och springa vidare mot mig och få utbyte av en leksak. Funkade jättebra, men eftersom apporten är ett sånt positivt föremål hade han svårt att förstå att han skulle släppa det utan att lämna i handen. Men kastade jag bävern gick det typ iallafall. Jag ser det som positivt att han håller kvar apporten trots lockande med leksak eftersom han länge tyckte apporten var äcklig. Vi byggde sedan på momentet och sket i att byta mot leksak och lät honom gå in i positionen istället och att jag tog apporten från honom innan belöningen. Han var så duktig! En klockren apportering med ett säkert greppande. Han hade slarvat något med själva greppandet på tidigare repetitioner och snubblar liksom över apporten innan han tog den men nu var hastigheten jättebra anpassad. Så vi gjorde bara det riktiga momentet 2 gånger innan vi tog paus igen. Läggande med fokus på stadga/fart – Gick sådär, han är jätteduktig på att sitta kvar, lägga sig samt ligga kvar i position tills han får kommando om uppsittandet (!!!). Men han liksom klättrar ner i läggandet vilket jag helst inte vill ha. Jag vill ha ett kort och snabbt direkt läggande men jag tror att jag får nöja mig med det läggandet han har nu, bara han lägger sig utan DK liksom. Jag prövade att kommendera närmare med tydligare handkommando och 50% av gångerna lade han sig som jag ville men på avstånd blir det ändå stege. Vi har kämpat så mycket med snabba lägganden utan för mycket hjälper och man tycker att han borde sortera ut de rätta beteendet när han bara får belöning för det men han gör liksom inte det så jag tror jag nöjer mig med det momentet bara han har alla de andra kriterierna. Han sitter liksom kvar, ligger kvar och flyttar sig inte. Jag är nöjd med Fabio, snabbt läggande eller inte. Allmänt framöver: Inget särskilt på dessa momenten jag börjar bli nöjd med helheten. Det är bara att nöta vidare på korrekta positioner utan hjälper. Planering av träningstillfälle nr. 3: Uthållighet, kedja 2-3 moment (ej följsamheten)
Fabio Lydnad 8/3 – Träningshall Utrustning: Gott godis, klicker, bäverkongen, apportbock. Dagens träning: Uppvärmning – runda kon, byteslek, stadga i sitt och ligg på olika avstånd för att han ska komma ihåg vad vi gör och för att jag (förhoppningsvis) ska slippa tjata under momenten. Inkallning & sitt under marsch – Fokus på att sitta kvar stadigt, dröj innan kommando. Kedja momenten ca 2 ggr om det går bra, försök bara belöna mellan de båda momenten – helst socialt som på tävling och avsluta med leksak efter lyckad kedjning. Backa annars och belöna ofta för att få det rätt. Apportering & fjärr - Kedja momenten ca 2 ggr om det går bra, samma kriterier som tidigare moment. Sitta kvar är viktigt, dröj med kommando. Inte sitta upp förrens kommando ges. Ev. hopp över hinder – Fristående moment, kolla av så han fortfarande kan, eventuellt lägga till i sista kedjan. Nedvarvning – Massa med lek – både kamp och kasta. Dels för slutbelöning men för en lagom nedvarvningsaktivitet. Kom ihåg: Träna på separata saker som stadga och fart separat men försök att inte inkorporera det i själva kedjningen (ev. DK och verbalt beröm men inget godis/leksak) – vill öka uthållighet innan belöning samt förebereda för tävling. Utvärdering av träningstillfälle nr. 3: Uthållighet, kedja 2-3 moment Fabio Lydnad 8/3 – Träningshall Uppvärmning – Jag började med att runda en kon som vanligt för att han tycker det är skitkul så vi använder det som en standard-del i våra uppvärmningar. Denna gången valde jag en liten, tyngre kon dels för att se om han ändå förstod sitt uppdrag, men också för att motverka det lilla ”problemet” sist vi använde en kon – att han tog den i munnen och plockade med sig den tillbaka. Detta gick mycket bättre. Ibland ville han fuska eller ta med den men eftersom jag denna gången försökte belöna mer aktivt med kampleksakerna för att det intresset skulle ta överhanden. Det gick bra faktiskt bra, jag testade även att på skoj att kombinera momentet med byteslek och därmed testa hans förmåga att behärska sig och välja arbete innan han får kampa igen. Jag lekte med en av leksakerna, tog den, skickade honom runt konen och belönade med den andra på vägen tillbaka. Han skötte sig fint! Stadgan i sitt och ligg fick han träna dels när jag stod på avstånd men även när jag stoppade undan konen och hämtade en apportbock etc. Han skötte stadgan bra, jag är nöjd! Han väntade även i ligg tills dess att jag bad honom sitta. Jippi!! Inkallning & sitt under marsch – Han satt kvar fint första gången, men lade sig ner på ”hit” eftersom han förväntade sig en fjärr eller nått liknande. Nästa gång tjuvade han så vi startade om. Innan jag lämnade honom i position gick vi en kortare sträcka i fot till utgångspunkten för att simulera transporter på tävling. Det skötte han helt ok, han var med men mer ”slapp” eftersom det var lite annorlunda. Transporter kan vi knåpa in under tillfälle 5 sedan. I övrigt så var han lite långsam och travade liksom in i positionen som vart lite sned i inkallningen. Jag funderar på att börja använda ”kom” istället för ”hit” eftersom vi tränar mer vanlig inkallning än lydnadsinkallningen, vilket säkert gör det ordet mer bekant. Sen så tror jag att han var seg dels för att det var inomhus på en mindre yta, samt hamnade snett för att hinderkärran står inne i hallen och lite i vägen för att kunna träna på lite längre avstånd. Oavsett, viktigast är att han sitter kvar tills kommando ges och inte skritta in i en halvdan position. Har han stadga och övrig säkerhet kan trav få räcka. Vi skulle kunna inkorporera tävlingsmässiga inkallningar som uppvärmning med kamp i slutet! Efter inkallningen gick vi en kort transportsträcka för att få en ny utgångspunkt. Därefter började vi, fot – sitt – runda – fot. Han skötte sig asbra här! Glad hela tiden och bra kontakt. Han satte sig rakt och exakt vid halten vilket jag betonade med ett ”sitt”. Runda honom gör jag utan problem och han följer jättebra med på fotgåendet efteråt. Bortsett från fotgåendet som jag vet att jag behöver pilla vidare med så är det ett av våra bästa och säkraste moment. Och då är jag ändå helt ok med hans nuvarande fotgående. Vi kedjade momenten 3 ggr (bortsett från när jag fick ta om inkallningen, men jag ville hellre få en bra inkallning innan jag fortsatte att kedja). Han jobbade på bra, med tanke på att vi nästan aldrig kedjat lydnadsmoment utan godis eller leksak på slutet. Det märktes att den endast sociala leken/belöningen sänkte honom något i jämförelse med mat/leksak. Dock så fick han bäverkongen på slutet av kedjan så förhoppningsvis fastnar det att han kommer få belöning, bara att han behöver slita liiite mer för den. Apportering & fjärr - Apporteringen ville jag helst inte kedja mer än 2 ggr för att motverka slarv som att greppa fel etc. Så vi kedjade ingen av dessa moment mer än 2 ggr och det räckte eftersom han fortsatte att jobba på bra. Han satt kvar inför apporteringen fast än jag testade att dröja med kommandot en aning. Första gången så travade han fram och greppade relativt löst vilket gjorde att han tuggade något. Detta beror förmodligen på hur sällan vi tränar på apporteringen eftersom jag vet att den sitter till 99% och att jag vill motverka fel så mycket jag kan, så det blev liksom inte av. Men oavsett så ignorerade jag det första gången och lät han komma in vilket han skötte snyggt och rakt. Han höll apporten tills släppkommandot och satt kvar tills jag kommenterade ”momentet slut”. Han var lika duktig under det andra kedjandet men fick ett bättre, men fortfarande korrekt, grepp på bocken. Sen var det dags för fjärren vilken jag gillar men samtidigt hatar eftersom jag aldrig får bukt på att han ska ligga kvar i utgångsposition och vänta på uppsittet utan tar det i egna tassar. Dessutom fick jag tänka extra mycket på mitt egna kroppspråk, dels mitt lilla trick att undvika direkt ögonkontakt vilket ökar chansen att han sitter kvar, men också att inte hela min kropp ska förstärka ligg-kommandot. Innan har jag sagt kommando, visat med händerna samt böjt på knäna vilket jag medvetet jobbar bort. Och även idag fungerade det utmärkt. Vi har länge tränat på snabba lägganden men när det väl gäller så lägger han sig alltid relativt segt. Men han lägger sig iallafall snyggt utan att förflytta sig och han glider liksom ner och stegar inte särskilt. Jag är nöjd med det i dagsläget. Första gången jag gick tillbaka till honom förstärkte jag att han skulle ligga kvar med en ”stanna”-hand. Han låg kvar och jag dröjde lite för att testa och sedan satte jag upp honom vilket han gjorde snyggt. Andra gången stannade han kvar i ligg-positionen helt själv så då blev det party på hög nivå! Kanske en lyckodag, eller så har han börjat lära sig efter tidigare träningar och uppvärmning. Även här gick kedjandet bra, han var fortfarande besviken när han inte fick mat eller leksak men då lade jag bara mer kraft på social lek. Transporterna funkade bättre, antagligen hade han förstått lite bättre att belöningen skulle komma att dröja. Hopp över hinder – Detta gjorde vi utan att kedja men vi repeterade det 3 ggr. Han sitter fint kvar, och hoppar bra med ett fint avslut. En av repetitionerna fuskade han på men gången efter satt han kvar fint. Jag är nöjd. Efter detta fick han bävern igen och vi avslutade passet. Allmänt framöver: Blanda in fler inkallningar i övrig träning. Använd transporter i framtida träningspass. Belöna mer socialt! |
Välkommen hit!
Här kan ni följa mig - Karin, och min Border Collie Vee, lite allt möjligt om vår vardag och ämnet hund och allt som hör till! Välkommen!
FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM FÖR BILDER, VIDEOS OCH ÖVRIGA UPPDATERINGAR!
@crossdriversBit inte när det räcker att morra, |