Vi är igång!!
Vi har ju sedan några veckor tillbaka börjat vår första kurs tillsammans jag och Vevan - en förberedande/grundkurs i vallning via Smålands Vallhundsklubb och det har varit så himla bra hittills. I början var jag orolig att jag inte skulle få ut det jag hoppades av kursen och därför lika gärna avbryta, men tack vare lite tjat och tillmötesgående, trevliga instruktörer får vi nu fler tips och råd varje gång för att kunna utvecklas i vår takt! Första gången prövade jag henne kort på fåren och herrejävlar vilken extra växel av instinkt hon slog på. Vi har ju sedan innan haft problem med tjuvvallning på bl.a. bilar och att hon inte riktigt svarat på skvallerträningen, men ändå blivit bättre. När hon fick komma in i hagen vill jag lova att instinkterna hon tidigare plockat fram på bilar inte ens var i närheten av de hon visade på fåren. "Oj, ja hon var väldigt tänd", fick vi höra med en hund som kröp längs marken och visade tendenser att hänga i linan. Tydligen är det få 6 månaders valpar som är såpass tända på kurs, haha. Vi fick också bedömningen att det är för tidigt att sätta press, men att hon skulle få komma in till fåren och träna på att lyssna, titta, ta det lugnt och samarbeta. Precis som jag ville - att hon skulle få "blåsa ur sig" det behovet även om det innebar noll påverkan på fåren i övrigt. Annars var hon duktig plutt som låg tryggt och studerade de andra hundarna i hagen, var passiv och lyssnade bra trots kursmiljö. Tills nästa gång nötte vi ligg och stanna-kommando och började utnyttja dessa i vardagen mer och mer. Vi la mer kraft på självkontroll, stadga och att behärska sig. Målet var att hon skulle vara öppnare i huvudet till kommandon som stanna och ligg i vardagen och sedan även i hagen. Vi började att träna ligg och vänta på frikommando innan vi gick in och ut genom dörrarna i huset osv. Inte på grund av något ledarsnack, utan just för behärskningen att jag berättar när hon får lov att sätta fart. Förra veckan på andra tillfället av vallkursen visade det sig ha fastnat väldigt bra! Hon var väldigt stojig, stressad och uppe i varv första halvan av kursdagen - troligtvis pga att hon inte hade fått springa av sig överskottsenergin dagen innan och fått tid nog att nosa runt innan kursen startade då vi blev sena. Inte lätt att fokusera med myror i brallan liksom. Men ändå fick vi till helt ok inkallningar, ligg, stanna och gå sakta trots får i hage en bit bort. Krävdes mycket koncentration vilket ledde till att hon slocknade vid lunch innan nästa pass. Efter det stack vi till inomhus-25an för att få titta på de andra som kunde lite mer än oss, lyssna på instruktörens coachning och även få pröva att vara lite inne hos djuren. Skönt med vallning inomhus där det var lagom varmt och behagligt att titta utan att frysa! Dessutom var det trångt och mycket väntan vilket gjorde att hundarna fick en del passivitetsträning (samt käka bajs.. aja baja!). Vee skötte det helt okej, lite passivitet och lite aktivitet, ny miljö osv. Ju mer situationer vi hamnar i, desto bättre träning. När det var vår tur var jag noggrann med att vara lugn, vänlig och konsekvent med att hon skulle ligga kvar trots djuren som störning medan jag kopplade på linan innan frikommando kom. Hon lyssnade superfint och behärskade sig bra. La sig fint när jag bad henne innan vi startade. Det tog en stund innan vi lugnt och fint hittade rätt knappar och kom fram till att bara tonläget kan göra en så stor skillnad, vilket är något av det magiska med bland annat vallningen. Små, små detaljer kan göra stora skillnader - både till det bättre och det värre om man har otur. Vee fick träna på att gå rakt på djuren, stanna, lägga sig och sedan kallas av för att upprepa igen. Jag fick upprepa övningen på olika placeringar, samt kalla in henne åt olika håll åt flankerna. Hon lyssnade jättefint och bara från ett kurstillfälle till ett annat såg man resultatet i responsen på det jag bad henne om. Och hon var mer mottaglig för att jobba med mig. Stolt matte måste jag säga att jag är. Förra veckan har vi varit två gånger och puttat på en kurskompis får innan dessa skulle in för vintern. Supersnällt då jag som ni vet inte har egna får för tillfället och hobbyvallar med sikte på tävling, om man nu ändå ska drömma (VP iallafall). Vi tränade ensamma på egen hand med lugna och trygga får, vilket tog bort en hel del spänning och prestationsångest hos mig. Första tillfället var superfint. Hon lyssnade bra, hon kom när hon skulle och bröt lika fint som hon gick mot djuren. Hon har tendens till att falla tillbaka i sitt eye när hon blir osäker, vilket gjorde att vi backade och jag stöttade genom att rätta det jag själv behövde ändra. Superfint gick hon om jag ska utgå från vad en 6,5 månader gammal valp kan med våra förutsättningar. Andra gången, två dagar senare var hon överladdad, även här hade hon nog hanterat situationen bättre om hon fått springa, nosa och trava av sig lite lös innan för att slippa ha den extra boosten av fysisk energi. Sen var hon säkert väldigt glad över att få träffa fåren igen. Fick bromsa henne, gå bort en bit och kolla så vi var på samma våglängd innan vi började om. Efter det gick det fint! Inte så mycket nytt att tillägga, mer än att hon överlag har börjat att lyssna bättre och arbeta lugnare. Denna gångna veckan har faktiskt resulterat i mindre tjuvvallning, hör och häpna! Hon tittar ibland mer intensivt, ibland bara för att kolla. Men hon är generellt öppen för mer kontakt och samarbete i vardagen, även när det kommit till bilarna. Jag hoppas att det fortsätter bli bättre och att hon fortsätter mogna på den biten ju mer vi får chansen att hålla på. Förhoppningsvis hinner vi gå mer kurs till våren innan vi flyttar igen, samt kanske till och med köra lite privata träningar för duktiga instruktörer tillsammans med kursvänner, då hon blir 1 i april och fortsätter att bli mer och mer mottaglig för att jag ställer krav på henne! Vi har fått så många trevliga kommentarer att vi passar så fint ihop, att hon är läcker och lovande i hagen och att flertalet gärna ägt en liten Veva och det gör mig så glad. Första egna hunden, första vallhunden och dessutom en så fantastiskt positiv, i stort sett obrydd och fullkomligt aslycklig valp i alla situationer. Jag blir så glad när träning ger resultat och att det inte bara är jag som ser det! Hon är dyr för det mesta alltså! För övrigt har jag nu äntligen skickat in ansökan om omregistrering i SKK, vi hoppas på snabb respons. Börjar även planera in att hitta ett lämpligt MH till henne och att fortsätta träna startklassens lydnad med tillhörande grunder! Bortsett från hennes känsliga mage som orsakat en del tumult det senaste, rullar livet på ganska bra just nu. Vi taggar nytt kurstillfälle nästa lördag och förhoppningsvis fler tillfällen i hagen innan jul!
0 Kommentarer
Vee gillar de flesta leksakerna hon får lov att busa med. Favoriten är att skaka dom tills de "dör" och kasta till sig själv. Det är extra kul om det är en boll i ett större så man kan smälla sig själv i huvudet samtidigt.
Det blir liksom 10 000 gånger bättre när man gör så, förstår ni. Och även fast det är minst lika kul att kampa med matte, och att hon får tillbaka belöningen så fort hon visar intresse för mig eller utför något jag ber, så kan jag inte släppa/kasta/ge leksaken till henne för då är det igång igen. "SLÅ SLÅ SLÅ WIHOO!". Klarar sig bättre utan matte liksom. Men jag som matte tycker inte det är lika roande. Vissa leksaker har jag kunnat ge henne just för att hon annars knappt springer och tar ut sig på egen hand. Men inget kastande etc för att undvika stress och fixering. Jag kan ta leksaker och föremål från henne utan problem men att hon ska komma med dom är helt utanför våran nuvarande ram. Inte ens apportbocken går in. Vi har lärt in nosdutt nu men i kombo med leksak blir det kortslutning och hon säger hejdå, springer 5-10 meter bort och slår sig i huvudet en stund och sedan ligger hon och glor. Ropar jag på henne då kommer hon - men utan leksak eller ex. apport. Suck.. "Kom här då, ja kom!" "Ta bollen med dig, ja ta den då!" "Veeeee, kom med den!" Dags att ta tag i det. Vi börjar idag om livet går enligt planen, jag är trött på att behöva pressa ner min "milda" frustration i hälarna när bc'n vägrar, haha! Men jag ska nog knäcka denna nöten också. Jag skan faktiskt ta tag i leken på riktigt, även externbelöning med godisskål blanda annat. (någorlunda) Struktur - här kommer vi! Vi gör inte så mycket på dagarna.
"MEN VA DU HAR JU BC VAD MENAR DU ATT NI INTE GÖR SÅ MYCKET????" Jo, men vi gör inte mer än Vevan orkar. Och vi vilar mycket, eftersom jag sätter ett jättehögt värde på av och påknappen och passivitet. Jag pluggar, visst jag pluggar distans men det krävs ändå en hel del timmar. Och då får Vee lära sig att man kan vila, eller tugga på något i fred. Vi tränar på att vara ensam bakom stängd dörr och bakom kompostgaller i dörröppningen. Vi tränar på att inte valla bilar på promenaderna. Vi tränar på att göra ingenting utomhus. Vi tränar på att kampa med leksak i olika situationer och stänga ut miljön runt omkring. Vi gör smågrejer som sitt/ligg/stå, klättra in i en låda, försök till bakbenskontroll, följsamhet och runda träd eller stolpar. Men vi har inget att skylta med ännu. Och för första gången sedan jag bestämde att Vevan skulle få flytta hem hit känns det faktiskt helt okej. Jag ser massa superduktiga förare med bc-valpar och andra raser i Vee's ålder som är skitgrymma på agilitygrunder, lekutveckling och lydnadsgrunder redan nu, medan jag kämpar för att behålla fokus och intresset ännu hos min valp. Men jag vet att dom haft sina valpar sedan åtta veckor. De har grundat sedan dag 1 hemma. Och vem vet, de hundarna kanske har mer vilja att komma på exakt vad matte vill. Just nu försöker jag hitta vår våglängd - och jag är nöjd med det just nu. Ibland berättar hon att det är dags att göra något och annars tar jag initiativet och hon hänger på direkt! Vi leker, chillar, klickar, utforskar och promenerar ihop. Fokuserar på miljö och socialisering. Trots att hon är såpass stor så har hon inte tränat på dessa vanligare sätt sedan hon var liten som många andra svenska hundar. Vi har bott tillsammans i 2 veckor, och hon är så förvånansvärt okomplicerad för tillfället. Hon är fortfarande väldigt social, modig och har tendenser av självständighet i bagaget. Lite osäker på andra hundar om de spänner upp sig eller liknande, men får de båda kolla läget har det gått bra hittills. Det är verkligen egenskaper jag värdesätter än så länge. När jag väl fått sig en hund med förutsättningar och möjligheter inser jag att det inte är en sån press som man trott. Jag hade gärna velat att saker gick in snabbare, men som sagt - 2 veckor. Vi bygger sakta upp grunder. Jag känner ingen stress över hundsporter i dagsläget.. och fy vad det är skönt att slippa den mentala pressen. Idag tog vi en sväng i solen som bestämde sig för att titta fram efter god knows how long. Bestämde mig att jag skulle pröva att ta med kameran, även om Vee inte ännu fattat konceptet av att stanna kvar. Det blev lite kreativa lösningar istället och vi hade kul. Klampade runt bland blåbärsrisen, klickade på bilar som passerade, tränade på att vara lös, nosa efter köttbullerester i riset och passivitetsträna. Sedan fick hon ligga bakom galler medans jag damsög lägenheten och lagade middag. Lite jobbigt va det men hon rev bara gallret av misstag en gång och tystnade när jag bad henne. Nu sover hon gott. Vi ska träna lite sedan igen. men just nu så chillar vi. Lite som vi brukar! :) Som titeln säger, hon är här!
I tisdags drog jag in till de mer centrala delarna av Jönköping för att äntligen få ta emot och se mi alldeles egna valp. Tack till Charlotte som tog med henne till Sverige! Hon va väldigt misstänksam på mig i början vilket jag förstår då sist vi sågs va när de fyllde 6 veckor, och det var ju trots allt ett tag sedan nu. Låt mig presentera Midderry Vee, en 5 mån gammal Border collie tik från Midderry farm i Skottland! Vi sa hejdå och började livet tillsammans med en 50 m tripp till Arken zoo! Första gången i djurbutik för lilla Vee och det skötte hon med briljans. Jag hade absolut förväntat mig en annan typ av hund än den jag trodde jag skulle få, men med tanke på långa resor, helt ny miljö osv så är som något sjukt positiv och självsäker! Hon är lite blyg i början men utforskar gärna, klampar fram genom och över allting och slår knut på sig själv i ren lycka så fort någon bara tittar på henne. Hon fick sin fina neon-orangea sele från Rukka på arken samt ett gult halsband! Sen fick hon hånglat upp personalen och blivit bjuden på godis med. Hon gå förvånansvärt bra i koppel med både halsband och sele och verkar ta livet med en klackspark. Har börjat att introducera lite godis och klicker samt lite kampleksaker som vi kan träna med. Hon har visst intresse för köttbullar och även lite kamplek! Men leken tror jag inte riktigt ses som en belöning ännu, så det jobbar vi vidare med. Igår var vi och veterinärbesiktade henne igen eftersom försäkringsbolaget vill ha ett svenskt intyg. Där fick hon även en spruta mot kennelhosta för att den saknades från Skottland. Så nu är hon klar där med. Hon har ett lätt överbett men det skulle förhoppningsvis inte bidraga med några problem enligt vet. Vi håller koll, eftersom det vore skönt att slippa "onödiga" problem. Utanför kliniken hittade vi en ful blomkruka som hon inte tänkte bekanta sig med frivilligt så vi skippade den. Vevan promenerade annars fint förbi byggarbetsplatser, övergångsställen, barnvagnar och cyklar. Efter det blev hon ganska trött. Idag var vi en sväng i stadsparken och passade på medan hundgårdarna var tomma att låta henne undersöka lite lös samt få en mini-godisruta att nosa på. Sedan gick vi och tittade på fåren som går i stadsparken, dom va lagom intressanta men glodde gjorde vi ändå. Sen avslutade vi med tvingad passivitet på en bänk medan ett gäng ungdomar spelade fotboll och sedan lekte vi lite byteslek bredvid ängen de spelade på. Helt okej faktiskt! Men trots att hon är helt härlig på 1000 sätt så finns det ju såklart en del grejer som vi ska träna på och som jag hoppas blir bättre när vi bott in oss med varandra mer. Hon är väääldigt störd av omgivningen utomhus! Ganska vanligt kan jag tycka men hoppas vi med tiden kan bygga upp ett sånt där fint fokus man ser hos många andra vallhundsraser. Hon sover på dagen och är hyper på natten. Att få henne att sova innan kl 3 på natten är typ omöjligt??? Men å andra sidan sov vi faktiskt 6 sammanhängande timmar inatt utan att hon behövde väcka mig för att kissa. Rumsrenhet är ett himla krångel, men hon är redan så mycket duktigare sedan i tisdags och håller sig några få timmar istället för 15 min. Hon har även tendenser till att valla annat än får. Surprise? Inte riktigt. Hoppades att hon skulle ha mindre av den varan eftersom hon ändå är tänd och visade bra intresse för fåren på gården hemma. Men med miljöombyten och omställningar så tar en vad man har säger Vee och stirrar gärna på kaninen i 10-tals minuter eller spanar efter bilar på promenaden. Dock så har jag fått en del bra tips på hur jag kan jobba med just kaninsituationen då den är ganska viktig eftersom vi tre bor tillsammans, så jag ser fram emot att se hur det kommer att gå. Än så länge bryter hon ganska bra när jag berättar att "det räcker". Hon står gärna och eyear/stirrar länge men eftersom att jag numera kan bryta ganska okej så är hon inte låst iallafall - vilket är positivt. Då finns det ju möjligheter att jobba med det! :) Jag ska erkänna att det är väldigt mycket nytt både med egen hund och en vallhund och ras som Bc! Lite av en kalldusch när man inser vad man tagir ann sig men inget man inte klarar av tillsammans, haha. Nej, det enda som är någorlunda problematiskt just nu är spontanvallningen av icke-får (och att hon är värre än ett 1-årigt barn när det gäller att sova på natten). Men vi har en plan och än så länge verkar det fungera fint. Annars kunde jag nog inte vart mer tacksam över henne. Så öppen socialt, modig och en dos självsäkerhet och självständighet som ska formas till nått bra. Hon taklar miljöer på ett positivt sätt och ja, vad ska man säga. Jag är mer än nöjd helt enkelt! :) 5 dagar kvar. 5 DAGAR!! På tisdag hämtar jag upp valpis!
Leverans med foder, godis, tuggben, sele (som förövrigt ser 110% för liten ut) m.m. är levererat. Försäkringen är ordnad, leveransdatum och plats satt. Det är sjukt. Om 5 dagar blir det liv i luckan! Kanske dags att tänka på valpträningen..? Jag har lånat inspiration (eller typ kopierat) från min vän Vendela (nouw.com/lakritsnos) då jag tycker att hon har bra tankar om vad som kan vara med och jag håller med henne. Let's go! Vad ska vi lägga kraft på? (inbördes ordning men ändå inte)
Första tiden ska vi bara bygga relation, trots att valpis är lite äldre när jag får henne och det är delvis just därför. Jag tror att det glöms av många som skaffar ny hund idag, särskilt som jag: i tränings- och tävlingssyfte. Man vill träna och komma framåt hela tiden och kanske glömmer bort någonstans på vägen att det ska vara kul för både ägare och hund att utvecklas. Relation är lite av en färskvara, underhåller man den inte så finns det en chans att den blir svagare, men inte i alla fall. Vad jag vill säga är att fortsatt relationsbyggande är viktigt för att man som team ska vara starka tillsammans, glöm inte det! <3 Anyway, vi ska leka, belöna och utforska världen tillsammans. Föremålsintresset är något jag prioriterar högt hos en hund, eftersom det oftast ger möjligheten att belöna med leksaker och föremål. Det är något jag förmodligen får testa mig fram på och möjligtvis bygga upp, men det har jag gjort innan så ska bli spännande att se vad det kan bli nu när jag investerat så mycket i nya kampleksaker.... Träning blir att som sagt att greppa, hålla fast, kampa och sedan med tiden kunna släppa. En hel del byteslek kommer vi att träna på. Funderar även på att köra "kom så leker vi"- övningar för att valpen ska lära sig att det är skoj att komma tillbaka med belöning, då externbelöning är väldigt praktiskt i i sort sätt alla sporterna jag vill träna. Och när det kommer till belöning och lek så får vi se vad valpen gillar bäst, för när vi blivit polare ska det börjas med grunder, serru! Vi ska lägga fokus på kontakt och uthållighet, stadga/omvänt lockande, kroppskontroll, grunder som sitt/ligg/stanna kvar och annat smått och gott som kan tänkas behövas i en framtida karriär. Jag får heller inte glömma att skriva att jag ska klicka in henne samt pröva shaping så mycket som möjligt med henne från början. Och skulle hon bjuda på något, ja då får jag väl se till att fånga upp det medan det kommer gratis, haha! Jag har börjat att fundera på belöningsord och frikommando, något jag faktiskt aldrig riktigt använt på tidigare hundar men som är så sjukt praktiskt att ha. Jag gillar att använda ordet "yes" som belöningsord... Men ska det vara frikommandot till belöningen? Jag kommer ju liksom att försäga mig oavsett och belöna med "WIEEE" eller "BRRRRRAAAA"... Allt jag är säker på är att jag vill ha ett frikommando och belöningsord som betyder "okej, det var rätt, här är belöningen", men kanske man borde ha ett "okej" som fri och ett "yes" till belöning??? Allt jag är säker på är att "bra" ska kunna användas som en reinforcement när vi tränar. Bra ska betyda "det du gör nu är bra/rätt, fortsätt med det". Många stora planer som ni kan se, men vi tar det lite som det kommer helt enkelt. Allt sånt här grejar man ju inte på en dag direkt. Förhoppningsvis har vi all tid i världen. Gick in här för några veckor och insåg att jag inte skrivit något alls sedan jag åkte hem från Skottland i MAJ?? Och att jag lovade inlägg om vallning och allt, och här har jag nästintill övergivit bloggen pga både bristande tid men främst bristande motivation.
Vad har hänt sedan sist?
Idag har jag jobbat halva sista veckan på jobbet och flyttar hem på lördag, för att redan på söndag byta hem igen och bosätta mig i Jönköping 1 år och läsa ett tekniskt basår för att få behörigheten till dom där veterinärstudierna jag för övrigt siktat på sedan jag var 6 eller något liknande (tji för dom som sa att jag skulle tröttna på djurlivet när jag blev äldre). Under det kommande året händer det också något VÄLDIGT spännande enligt mig och även förhoppningsvis enligt många andra - Det flyttar hem en valpis till mig! Vilken valpis det blir håller jag så hemligt som möjligt men ett flertal har säkert redan listat ut det. Det ska bli så himla roligt att starta ett nytt liv men en helt egen fyrfota vid min sida, känslan är helt obeskrivlig! Skrämmande och spännande på samma gång. Det drar ihop sig nu till leverans, så det börjar bli dags att planera valpträning och beställa hem allt nödvändigt så vi klarar oss när hon väl kommer, den lilla tiken som jag förhoppningsvis kommer få iallafall minst 10 fina år med! Håll tummarna för oss! I övrigt så mår jag bra, ni som inte vet eller kanske bara är nyfikna i allmänhet. Livet rullar på och jag går mest och väntar på nästa steg i livet just nu, och förhoppningsvis blir väntan värd det! Tänk att jag trodde att jag skulle kunna blogga dagligen om vardagen i Skottland... Nej, inte det minsta. Men! Dags för en till uppdatering för snart så åker jag hem. På fredag kl. 12:50 lyfter planet hem till Göteborg igen och jag måste säga att det börjar kännas lite kämpigt nu, haha. Allt här är så himla fint och bra och jag trivs för glatta livet. Jag hade gott och väl kunnat stanna en sisådär 2 veckor till om jag fick. Det hjälper heller inte att den äldsta valpkullen vi har på gården just nu fyller 5 veckor till helgen och jag får inte chansen att se dessa utvecklas fullt ut samt att få se den yngsta kullen få lite personligheter.
Annars så kan jag sammanfatta de senaste 3,5 vecka som lugna! Lammningen har mynnat ut och stannat upp och efterskötseln har startat. Vi har ringat och kastrerat lammen samt gett dessa vaccin mot ex. coccider vilket har vart slitsamt med mycket bärande och konkande på grindar osv men helt klart underhållande. Att langa upp lamm stora som en 4åring på fyra ben är helt ärligt inte det lättaste. Vi har också väntat in de sista lammande tackorna och har där igen fått dra ut två småttingar med problem på vägen ut. När det kommer till dessa situatuationer har det krävts flexibilitet och kreativitet kan jag lova! Men bra samarbete är guld värt! Vi har haft trevliga gäster över och jag fick följa med till Perth över eftermiddagen och shoppa på Primark, vi har sysslat med hundarna, jag har agerat valpfotograf och vi har haft myyyycket valpmys vill jag lova. Klagar inte! Något annat roligt som fått mer plats nu när fåren inte tar upp 90% av ens tid är hundträning! Jag har fått pröva vallning, grunder och utveckling i träningen, och jag ska skriva separat inlägg om detta men det kommer troligtvis ut efter min hemkomst. Jag kan iallafall säga att det är väldigt bekvämt att köra en redan uppstartad hund som kan kommandon och försöka utveckla denna. Man kan ta sig ut på fälten och i backarna och få den där häftiga känslan som enligt mig är svår att få i en fålla eller liten rundhage. Dock så kan kommandona ta lite sämre på avstånd och då blir det att kuta lite längre men det fungerar det med. Aaah vad jag gillar vallningen, så jäkla roligt!! Jag har även fått starta upp valpar och se om dom är "keen"-a på fåren och därefter grunda dom lite lätt. Hur roligt som helst att se deras utveckling. Tja, ni kan nog lista ut att jag blivit lite småfrälst efter denna praktiken, så vi får allt se hur det blir med det här, när "ull är det enda som finns kvar under pannbenet", som min kära vän konstaterade, haha! Oh well, det blir inte lika långt denna gång då jag inte riktigt har tiden (som vanligt) men idag blir det ännu en gång valpfotografering och foton på den yngre kullen, samt förhoppningsvis lite mer vallning. På torsdag vet jag inte riktigt vad som väntar mer än vanliga rutiner men det blir att se helt enkelt, valpmys ska man nog kunna trycka in då det är sista dagen med gänget så att säga. Vi åker nog runt 9 på fredag morgon för att vara i god tid till flygplatsen i Edinburgh, jag ska ju liksom hitta också. Sedan blir det en spännande helg hemma innan jag och Fabio drar ner till verkligheten och skollivet igen. Vi har förresten anmält oss till Hoppklass1 i Agility nere i Ingelstad via Växjö BK i början av juni, så det blir nog till att träna banor nu och komma igång efter Fabios 8 veckor av vila. ;) Önska oss lycka till, nedan finns lite skotska bilder - as usual! Planering av träningstillfälle nr. 5: Sånt som behöver tränas mer på
Fabio Lydnad 16/3 – Appellplan Utrustning: Gott godis, bäverkong, kampleksak, apportbock Dagens träning: Uppvärmning – Ingen, jag vill spara all energi till träningen idag. Positioner – Hjälpa honom rätt, belöna ofta, jobba utan pall Självständiga positioner – Olika avstånd och hastigheter, kombinera med inkallning och apport i munnen, hjälp där det behövs Fotgående – 360° svängar, olika hastigheter, variabel belöning, belöna utanför huvudet med handen eller rakt framifrån, hjälpa honom i svängarna för att påminna honom, träna något på att gå runt bakom för att ta kampleksak Nedvarvning – Stretching Kom ihåg: Lägg hellre på ett extra kommando för att hjälpa honom in istället för kroppen. Tänk på att stå rakt och tänk på alla hjälprörelser så jag inte gör dom. Utvärdering av träningstillfälle nr. 5: Sånt som behöver tränas mer på Fabio Lydnad 16/3 – Appellplan Positioner – Vi körde på med att hjälpa honom in först med hjälp av en hjälpande hand. Efter några repetitioner minskade jag på hjälperna och kastade godis för att han senare skulle inta position på egen hand men med hjälp av ett förstärkande fot-kommando och en sista hjälpande hand på slutet. Det gick bra tyckte jag. Jag övade även på vändningar på stället där jag hjälpte honom extra med en ledande hand. Innan vi gick vidare i träningen pausade vi och drack vatten, eftersom att det var varmt och soligt blev han trött fort. Självständiga positioner – Här fortsatte jag att utveckla positionerna och fokusera på ren självständighet. Började med att kasta godis och ta bort hjälphanden på slutet vilket gick helt ok, han hamnade lite snett men ändå intill sidan vilket är bättre än tidigare. Vi lade på inkallning och utan någon form av hjälp hamnar han gärna snett framför, antagligen för att få den där ögonkontakten.. Jag fick ett tips att vrida mig på stället när han är påväg in för att han ska tänka på att jobba med bakdelen och på så sätt putta in sig i rätt position. Vi prövade båda vänstervridning och höger vridning, men eftersom han har en vänsteringång blev det mer fokus på vänster. Det fungerade faktiskt helt ok det med! Han kom på att han hade en bakdel och började jobba mer med den även om han vart lite sned, men som sagt – hellre lite sned och i position än helt på sniskan och två meter bort. Jag gjorde även detsamma med apporteringen vilket gick fint. Han greppade bra och jobbade på med bakdelen trots apporten i munnen. Jag är nöjd över hans insats eftersom att han blev trött och varm relativt fort. Fotgående – 360° Här fokuserade vi på att starta snyggt och tätt och gå raksträckor med inslag av 360° svängar åt både vänster och höger för att jobba med tajt position och bakdelskontroll i rörelse, vilket gick superbra. Han jobbade bra trots att han var trött och hängde på snyggt i svängar och olika hastigheter. Jag belönade varierat som planerat – duktig mig! Jag var även som planerat mycket noggrann på att belöna på utsidan av hans huvud för att putta in rumpan och kroppen mer, samt framför nosen för att få fram honom rätt. Jag hjälpte honom men en visande hand i de flesta svängar men även detta varierade jag och det gick också bra. Jag är nöjd med hans prestation. Vi avslutade men en liten träning på belöningskommando och att han då ska gå bakom mig för att ta leksak, men han var så trött och orkade inte riktigt engagera sig i kampen något längre så han fick bävern som belöning istället efter några lyckade repetitioner. Allmänt framöver: Vi står ganska stilla i träningen som det är nu, men vi ska fortsätta att göra vårt bästa med fotgående och positioner för att försöka få till ett någorlunda fungerande fotgående. Bra att träna både ute och inne och i olika temperaturer och väderlag. Sätta ett rep på bävern? Planering av träningstillfälle nr. 4: Fokus på stadga och fart, snabb inkallning/apportering/läggande
Fabio Lydnad 12/3 – Gräsplan Utrustning: Gott godis, bäverkong, apportbock, kampleksaker x2 Dagens träning: Uppvärmning – Sitta/ligga/stå i position (fokus på sitt och ligg) med störning – provocera lite. Olika avstånd. Runda stolpe/träd för att få upp fart, placera ut och skicka hunden på leksak för att träna acceleration. Inkallning med fokus på stadga/fart – Han SKA sitta kvar. Dröj med inkallningen, testa ”kom” istället för ”hit”. De första repetitionerna ska vara stärkande av farten med hjälp av kastad leksak varvat med kamplek. Sedan pröva utan. Mål = stadga och galopp in i rätt position. Apportering med fokus på stadga/fart – Värm upp med att kasta apporten och sedan skicka honom att hämta. Sedan låta honom utföra halva riktiga momentet och belöna med lek efter han sprungit fram och greppat apporten påväg mot mig för att sedan göra hela momentet. Läggande med fokus på stadga/fart – Utveckling av fjärren, träna nära och på avstånd, noga med ligga i utgångsposition, fokus på snabba lägganden på olika avstånd. Nedvarvning – Springa fritt Kom ihåg: FOKUSERA på stadgan och farten. Det ska vara en bra växling mellan passivitet och aktivitet, det ska va kul och gå foooooort. Sportbil Fabio!! Utvärdering av träningstillfälle nr. 4: Fokus på stadga och fart, snabb inkallning/apportering/läggande Fabio Lydnad 12/3 – Gräsplan Uppvärmning – Vi gjorde väldigt korta repetitioner i dagens uppvärmning för att spara kraft till resten av träningspasset. Vi började med sitt/ligg i positioner med störningar. Jag sket i stå eftersom det ändå inte är så viktigt i nuläget. Jag provocerade honom lite med hjälp av att kasta både bäverkongen och kampleksaker framför och förbi honom och han satt kvar fint. Jag gjorde liknande i ligg och var noggrann med att han ex. låg rakt. Det var svårare att stanna i ligg märkte jag eftersom att han lätt reste sig efter leksaken när jag lockade. Men jag var bara konsekvent och gav aldrig honom chansen att få den förrens han låg kvar en halv sekund längre. Han var duktig och jag är nöjd med hans stadgeutveckling. Jag gick även fram och tillbaka för att träna avstånd och att han skulle sitta kvar. Vilket också gick bra. Vi körde sen klassiska runda trädet, vilket som vanligt får upp farten och gör honom glad och peppad. Sedan fångade jag in honom och kastade en leksak för att sedan mana på honom och sedan släppa honom på leksaken. Det tränar upp hundens förmåga att accelerera framåt. Inkallning med fokus på stadga/fart – Fabio satt kvar fint, främst de första gångerna vilket är bra då man bara trots allt får ett försök på tävling. På fjärde/femte repetitionen tjuvade han lite men då startade vi bara om. Vi började med att han skulle starta på kommando och kuta bort till mig och när han kommit till mig kastade jag en leksak vidare förbi för att dra upp farten ytterligare. Detta gjorde vi två gånger. Även här såg man tydligt att han aktivt hejdade sig själv från att tjuvstarta innan jag kallade in honom vilket jag tyckte om. Bättre det än att han springer innan. Och han har börjat förstå att han ska sitta kvar. Det är bara när det blir för mycket repeterande han förstår vad som kommer och tror jag blir gladare om han tar saker i egna tassar. I övrigt var slutpositionen acceptabel (+ lite extra hjälp ibland) och farten var kanon! Vi uppnådde målet för momentet! Apportering med fokus på stadga/fart – Jag lät han springa efter apporten likt accelerationen till leksaken tidigare två gånger. Han kutade på bra, greppade jättefint utan tugg och kom tillbaka i bra positioner. Efter det så fick han sitta kvar medan jag gick iväg och släppte apporten likt det riktiga momentet. Målet här var att han skulle springa mot mig, greppa apporten och springa vidare mot mig och få utbyte av en leksak. Funkade jättebra, men eftersom apporten är ett sånt positivt föremål hade han svårt att förstå att han skulle släppa det utan att lämna i handen. Men kastade jag bävern gick det typ iallafall. Jag ser det som positivt att han håller kvar apporten trots lockande med leksak eftersom han länge tyckte apporten var äcklig. Vi byggde sedan på momentet och sket i att byta mot leksak och lät honom gå in i positionen istället och att jag tog apporten från honom innan belöningen. Han var så duktig! En klockren apportering med ett säkert greppande. Han hade slarvat något med själva greppandet på tidigare repetitioner och snubblar liksom över apporten innan han tog den men nu var hastigheten jättebra anpassad. Så vi gjorde bara det riktiga momentet 2 gånger innan vi tog paus igen. Läggande med fokus på stadga/fart – Gick sådär, han är jätteduktig på att sitta kvar, lägga sig samt ligga kvar i position tills han får kommando om uppsittandet (!!!). Men han liksom klättrar ner i läggandet vilket jag helst inte vill ha. Jag vill ha ett kort och snabbt direkt läggande men jag tror att jag får nöja mig med det läggandet han har nu, bara han lägger sig utan DK liksom. Jag prövade att kommendera närmare med tydligare handkommando och 50% av gångerna lade han sig som jag ville men på avstånd blir det ändå stege. Vi har kämpat så mycket med snabba lägganden utan för mycket hjälper och man tycker att han borde sortera ut de rätta beteendet när han bara får belöning för det men han gör liksom inte det så jag tror jag nöjer mig med det momentet bara han har alla de andra kriterierna. Han sitter liksom kvar, ligger kvar och flyttar sig inte. Jag är nöjd med Fabio, snabbt läggande eller inte. Allmänt framöver: Inget särskilt på dessa momenten jag börjar bli nöjd med helheten. Det är bara att nöta vidare på korrekta positioner utan hjälper. |
Välkommen hit!
Här kan ni följa mig - Karin, och min Border Collie Vee, lite allt möjligt om vår vardag och ämnet hund och allt som hör till! Välkommen!
FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM FÖR BILDER, VIDEOS OCH ÖVRIGA UPPDATERINGAR!
@crossdriversBit inte när det räcker att morra, |