Det börjar närma sig slutet på 2017 och en start på ett nytt år - 2018. Och nu är det ju så att jag äntligen fått äran att börja detta nya år med en fyrbent, svansbeklädd arbetskamrat vid min sida. Detta blir första gången jag sätter egna mål på mig och min egna hund och jag är faktiskt ganska taggad på ett helt nytt år att ta vara på och träna hund! Fullständiga mål jag hoppas kunna påbörja iallafall under 2018 finns under fliken "Vee" under "Hundar", för er som vill snoka lite. Jag har inte direkt lagt massor av tid på att sitta ner och tänka över målen, så vem vet det kanske dyker upp något under året och det är också därför målen är ganska vaga. Tänkte dock dela lite önsketänkande här i ett eget inlägg också då jag har lust att spåna lite inför vissa särskilda mål som jag vill lägga lite mer krut på än de "självklara" målen och varför! :) Nosarbete!
Jag vill lägga mer tid på nosarbete under 2018. Vi har börjat introducera att man kan jobba med nosen genom att leta mat/godis i terräng, korta spår med godis i varje fotspår, lite upplet och söka leksaker i knepiga miljöer. Vee har inte fattat vad charmen med eukalyptus är tyvärr. Vet inte om min bägare med eukalyptus jag köpte på MyDog förra året är för gammal? Den doftar inget för mig som människa men hundar har ju trots allt bättre doftsinne. Ska ändå skaffa mig en extra doftgömma på nästa MyDog då den enda jag hade har försvunnit under året, kanske kan man fråga då om de kan tappa doften.. Vad vill jag då få möjlighet att göra inom området under 2018? Jo, jag vill spåra mer! Särskilt medan jag ändå har tillgång till lagom mängd ängar, åkrar och skog! Hoppas det blir lite snö redan i december/januari så det blir lite lättare att se exakt vart fotspåren är så jag lättare kan placera näring. Målet är att gå ett okej MH under våren och kunna starta i appellspåret i framtiden, men en sak i taget. Det hade iallafall vart roligt att kunna lägga ett spår på 300 meter och aktivera henne på det sättet med. Så det får det bli något av! Ska se om jag kan hitta något sätt att introducera nosework då hon söker hur fint och noga som helst efter leksaker i dagsläget och är hittills väldigt fin och orädd bland miljöerna. Upplet vill jag också fixa - särskilt mot brukset. Men vi jobbar fortfarande mot att hon ska komma tillbaka med leksaker överhuvudtaget. Söket tar vi inte detta kommande året utan det får vänta ett tag tills jag landat och är säker på vart jag ska bo ett tag och kan hitta någon form av grupp som jag kan träna med, då det är väldigt svårt att träna sök på egen hand. Vem ska hon då leta efter liksom? Lydnad! Vi ska fortsätta traggla, och då med tydliga mål i sikte. Vi har sakta grundat och tränat under de 2 månader vi spenderat tillsammans och hon kan mycket, men nu ska vi träna på att det ska hålla och utveckla, kedja och allt sånt där ROLIGT, hah. Målet är startklassen i lydnad under 2018 och det ska vi nog kunna greja! Redan nu klarar hon vissa av momenten, men som sagt - det ska hålla vart som helst, när som helst och i ett helt program! Blir det inte officiell tävling ska vi leta reda på en träningstävling eller liknande så vi får startat! Fotgåendet och fjärrdirigeringen blir redan vinterns projekt, och jag funderar på att föröka filma eller dokumentera på något sätt vår "utveckling", lite som Fabio Mot Startklass- inläggen som jag förövrigt aldrig publicerade klart. Äsch. Men målet i lydnaden är inte bara att vara startklara, utan att också ha ett väl fungerande fotgående och en okej fjärr med sitt-ligg-stå med låsta bakben och en hund som är medveten om sina positioner. I startklass behöver hon bara lägga sig, men det skadar aldrig att lära in fjärr i förebyggande syfte :) Agility! Jippie, vi ska börja träna agility på riktigt!! I mitten av April fyller Vevan 1 år och blir då klar för röntgen av höfter och armbågar men även för att hoppa, springa slalom m.m. något som vi väntat med hittills. Är hon fri så blir det agilitykarriär, annars blir det hobbyträning! Jag har varit för lat att bygga om slalomet till ett alléslalom på klubben men under mitt sista halvår i Jönköping ska jag ta tag i mig själv och ställa om det, haha! Slalom och tunnlar ska läggas krut på, och sedan kombinera dessa med handling och belöningsplaceringar. Än så länge tränar vi handling mellan träd, stolpar och annat vilket hon svarar högt och glatt på (se: SKALL SKALL SKALL). Sen får jag väl passa på att introducera balanshindren lite med, även om jag siktar på hoppklassen innan agilityklassen (förutsatt att höfterna är ok då som sagt). Gungan är aldrig fel att grunda, både för självförtroende och för balans och mod. Vi håller tummarna för godkända hälsoresultat. Kurs! Vi vill gå kurs! Inte vad som helst, beroende på vart vi bor hade det vart roligt att gå lydnad eller ev. agility för någon av alla de instruktörer jag gillar. Vi vill fortsätta med vallningskurser, men det är en annan femma och mer "självklart". Kursmiljön ger ju även guldtillfälle att träna på fokus och passivitet bland andra hundar och det skadar aldrig att få fortsätta betinga. Dessutom skapas en annan motivation till att träna och man blir inspirerad, får tips och idéer. Liksom, gud vet allt fel jag gör med min hund just nu som jag inte vet om, hehe. --------- I övrigt med ex. vallningen har jag inga direkta mål förutom att fortsätta gå kurs, träna privat osv bara för att få gå på djuren, och utvecklas. Särskilt till våren då hon blir äldre, mognare och man kan gå in och peta mer :) VP är inte ens på kartan nu, då vi inte kan träna tillräckligt regelbundet. Vi får se hur framtiden yttrar sig, för någon gång ska vi ta det som en liten "bekräftelse" på att hon faktiskt är en häftig liten vallhund. Och får man önsketänka hittar vi får vi kan träna på ofta så vi sedan kan börja tävla där med! Och sist men inte minst, en till sak som inte direkt räknas som mål och som jag nämnde lite tidigare - Åka till tävlingsmiljö, öppna träningar och träna! Både aktivt och passivt. Det hänger lite ihop med kurser. Vi behöver vara i rörig miljö, andra hundar, barn, folk osv. och bara kunna träna på att vara i en bubbla! Extrem störningsträning för att det sedan ska bli busenkelt på tävling. Sen även passivt som nästan är viktigare. Ta det lugnt vid kanten av agilityplanen osv. Något vi tyvärr inte kunnat göra alls hittills pga brist på bil. Planen hittills är att Vee ska med till MyDog i Januari. Stressigt? Ja. Onödigt? Kanske. Men ett ypperligt ställe att miljöträna extremt, träna på hallarnas mer öppna platser samt chilla vid ringside. Och så får jag en trött och nöjd hund efteråt som inte bara fått miljontals intryck, men även fått anstränga sig för fokus och koncentration!
2 Kommentarer
En film från gårdagens träning! Det kallar jag effektivitet, ni! Vi hade riktigt skoj och var ute i närmare 2,5 till 3 timmar. Vi började med agility och körde slalom och byten för att se om han glömt allt men han var duktig! Lite fusk var det men i början när han inte var trött så var han som en Border Collie i slalomet och rev nästan av pinnarna så snabb som han var. Han satt och ryckte av förväntan i pauserna, och var på sånt härligt, fjantigt flamshumör men på ett bra sätt. Sen körde vi lite lydnad på skoj innan vi fortsatte med agilityn. Efter det gick vi vidare till hundparken där vi körde lite apporterings-skick och uppletande av föremål. Vi tränade också på att få ett rakare skick utåt. Sen avslutade vi med mer lydnad och trickträning i inomhushallen! Det bästa med detta passet var att vi gick ut ganska omotiverade men hade så sjukt kul under tiden så vi glömde bort alla måsten och tråkiga tankar. Jag tror att det är bra att plocka bort eller sänka kraven oftare, det fungerar iallafall för mig och den lilla brötiga men ack så dyra flatteungen! Idag fick jag en påminnelse genom facebook på ett tidigare inlägg som jag publicerade på bloggen för exakt ett år sedan idag. Tänk att jag bloggat i ett år nu, trots att det varit mer upphåll en aktivitet om jag ska vara helt ärlig. Inlägget jag publicerade för ett år sedan var planer i hundträningen för kommande år. Då gick jag fortfarande i Dingle och hade Bacchus och skulle lite senare komma att få ha med mig Zelda. Två underbara hundar som jag idag inte träffar särskilt ofta längre. Idag har jag Fabio och vi har redan gått en av två terminer tillsammans. Det är skrämmande men samtidigt spännande att sakta inse hur vi bara har en termin kvar tillsammans, och att jag efter det inte kommer ha lånehund något mer, eftersom att jag slutar gymnasiet. Målet var ju då att skaffa egen valp, eftersom att drömkombinationen förhoppningsvis inträffar under våren 2017. Men så verkar det inte bli längre, men man säger aldrig aldrig heller. Man får hoppas att det föds för få valpar så att man inte får nån ändå. Vi får helt enkelt se hur det blir med bloggen efter studenten.. Hade jag börjat på SLU och läst till veterinär direkt hade det ju kunnat vara en möjlig övergång, men det blir inte så och därför får vi helt enkelt se vart det blir av med bloggen här istället.. Det är tråkigt att lägga ner allting när jag ändå hållt den uppe någorlunda i ett helt år inte inte planerar att sluta helt på ett tag. Ett av mina mål för 2017 är helt enkelt att försöka blogga mer, men även om jag inte hinner så ska det vara roligt att blogga och inläggen får istället vara få men bra och bra strukturerade och givande. Jag vill även försöka att fotografera mer, och där genom utvecklas mer i foto och redigering osv. Mer hund, mer kreativitet etc.
Jag ska fortsätta slita arslet av mig i skolan, jag ska sträva mot att få mina behörigheter som instruktör och fortsätta att utvecklas. Jag ska umgås med mina fantastiska vänner som står ut med mig, vare sig det är barndomsvänner, dinglevänner eller ingelstadvänner. Jag tycker om er alla <3 Men eftersom jag har en fast hund denna terminen är det lättare att sätta en plan för hundträningen, som trots allt förhoppningsvis kommer bli den största delen av denna bloggen. Fabio och jag. Jag och Fabio.
Brukslydnaden! Den har vi inte ens tänkt på, men kan vara kul, att träna lite i samband med vanlig lydnad just för att variera lite och utmana Fabio. Det blir även en chans för mig att träna på inlärning och att jobba med grunder. Jag tänker spontant kryp och framförgående som några moment att variera träningen med, men det hade vart kul också att lära in skall för det momentet eller som sökmarkering, haha. Tänker även skicka honom på apporter i olika former som är olika tunga för att kombinera en sorts "tungapport" med att greppa rätt. Vi har tyvärr ingen riktig tungapport på skolan, men olika tunga och stora apporter är ju som en liten kul övning för att variera vikt och storlekar.
Funderar även på att införskaffa något mindre till noseworkträning på MyDog, men vi får se hur jag gör med det och om pengarna räcker. Men sist och inte minst ska man inte glömma anledningen till att man sliter i hundträningen, anledningen till att man spenderar tid med hunden och anledningen till varför man har hund överhuvudtaget; Jo, för det är så jäkla kul! Så nästa år, 2017, önskar jag att både jag men också alla som kikar in här då och då. Ha Kul! Ha roligt med det ni gör, vare sig det är hund eller inte. Allt blir så mycket lättare och motiverande om man försöker ha kul under tiden, och att försöka fokusera mer på det låter inte alldeles fel, eller hur? Det var ett tag sedan sist men nu pågår slutruschen i skolan innan lovet. Fabio har åkt hem för ca 2 veckor sedan på jullov och har det gott hemma medans jag sliter med plugg och saknar hundträningen helt i allmänhet. Skulle egentligen lagt ut ett sammanfattat inlägg om vår träning sista veckan tillsammans men den tanken försvann bland alla examinationsuppgifter och nu minns jag inte ens vad vi gjorde. Men, idag ska jag allt dela me mig av en grynig liten film! Kul med filmr tycker jag! Eftersom jag börjat att plugga till körkortet nu under hösten har mycket tid efter skolan gått åt till körlektioner och teori, och just på tisdagar har jag varit på teorilektioner hela vintern. På tisdagar har det också erbjudits hundträning i ridhuset vilket jag då har missat, tråkigt nog. Förhoppningsvis kommer det nya chanser till vårterminen igen. Men en kväll ville min vän Matilda låna med Fabio eftersom dom skulle köra agility och Fabio älskar agility och kan i sin tur träna Matilda i att kuta på lite, samt att pröva lite mer avancerad handling med olika byten osv! Eftersom jag ändå är borta då var det ju perfekt att Babi fick lite aktivering så han gick glatt med och hoppade hinder i några timmar. Han är så sjukt duktig och han och Matilda såg ut att jobba bra tillsammans för att vara typ andra gången de kör tillsammans överhuvudtaget! Min andra vän Linnéa filmade så jag fick se, vilket jag är tacksam för. Han är bra fin den där flygande flatten! Asså, vi hade ett sånt flow i träningen förra veckan! Fabio har uppgraderat sig till karamellhunden 2.0 och har 120% intensitet när det vankas träning, vilket är så himla kul att se. Han väcks till liv farbrorn!
Vi har tränat lite sök, apportering, lydnad och agility under veckan. Någon dag måste jag också få tummen ur lägga några personspår bara då jag hittat så många fina ängar och skogar här! I söket är han så exalterad att han kryper ur skinnet och kastar sig ut i kopplet när någon annan hund skickas ut eller piper och gnäller. Inställningen är det iallafall inget fel på. Han springer ut, jobbar med hög nos och kommer in med belöningen jättefint! Han har fått beröm för hur han arbetar och svänger vilket alltid är skoj :) Vi jobbar med synretningar nu men snart vill jag nog ge mig på att testa ljudretning då han börjat förstå innebörden av träningen igen nu. I apporteringen lägger vi fortfarande grunder, vi tränar att skicka ut mest rakt ut eller snett ut för att få signalen rätt. Vi tränar lite diregering vilket han kommer in i och vi har börjat utveckla stoppsignalen med sitt till sitt eller bara att stanna. Det svåra har varit att hitta ett sätt att stanna honom efter man skickar ut honom på en leksak eller dummie eftersom han så gärna stänger av och låter retrieverhjärnan sköta jobbet.. Dock hart jag kommit på att den kända orangea bäverkongen värderas högre än allt annat så stannar han när jag blåser blir det bäverbelöning. Ska pröva vidare och hoppas att det funkar framöver. Vi ska dessutom visa upp både apportering och agility på skolans öppna hus som hålls nu på lördag. Apportering är vi ju helt bortkomna med men det vet ju inte publiken förhoppningsvis haha ;) Apropå agilityn är det definitvt där vi briljerar mest just nu!! Han lyssnar så fint, tar snygga slalomingångar, lyssnar på kommando och kroppsspråk och är snabb som vinden (tycker jag haha). Senaste agilitypasset hade han fin självständighet och jobbade på lite längre avstånd än vanligen vilket var jätteskoj att se. Jag fick även träna på ett blindbyte vilket vi lyckades med mycket bra, gah vad jag är stolt över lilla flatten. I lydnaden går det också bra, jag vet bara inte hur jag ska komma vidare.. Jag har tränat sönder startklassen förra året vilket gör mig lite trött på den. Dock är det i princip värdelöst att träna in nuvarande klass 1 då det byts efter årsskiftet! Något vi däremot fått resultat i är att greppa och hålla träapporten! Han har gått ifrån att inte alls förstå meningen med omvänt lockande och spy ut apporten till att nu kunna hålla fint och länge, om ändå något löst. Vi fick där börja med att kampa med apporten helt enkelt och berömma när han höll hår och höll emot. Berömde och förstärkte när han hämtade den efter jag kastat. Sedan började jag lägga tid på basic omvänt lockande med fokus på mig och långsamt med hjälp av kommando och beröm kunde han hålla apporten. Apporten är det roligaste och jobbigaste att träna med hundarna jag haft, men det ger ta mig fan den härligast känslan när man väl lyckas!! Mja, det va lite snabb och sen uppdatering (skulle egentligen skrivit klart detta inlägg förra helgen men vad gör man). Denna veckan har han vart i det blå, speedad och ofokus, men så är det ju. Hundar är trots allt hundar och inga robotar ;) Vi chillar och myser mycket på dagarna och drar oss då och då ut kylan för lite längre pass och promenader. Annars blir det mest småträning, eftersom jag känner mig omotiverad och oinspirerad.. Det kommer väl tillbaka så småningom, man behöver bara lite extra tid till att andas. Denna gångna veckan har jag och Fabio kommit igång mer med agilityträningarna. Agility är någon som verkligen får flatten att tända till och han studsar, skuttar och blir alldeles till sig av lyckan att få springa snabbt och samtidigt hålla koll på hur var och när. Vi har dels tränat lite på egen hand men även med våra nya bekanta. Det är verkligen givande att träna med folk som är duktigare än en själv, har jag insett mer och mer. Eftersom jag och Fabio endast tränat kortare kombinationer innan så kastas vi fort in i längre banor, vilket har vart otroligt läskigt men väldigt lärorikt på bara några tillfällen. Först och främst, banvandring. Trots gång på gång kan jag inte minnas. Jag kommer ihåg starten men efter halva banan försvinner det! Första gången tog det nästan 8 gånger innan jag någorlunda förstod vad det handlade om. Men jag har faktiskt blivit duktigare på det, vilket jag är stolt över. Att komma ihåg en bana är ju ett steg närmre en inoff. start ;)
Låt oss gå igenom lite höjdpunkter och träna-mer-punkter från våra senaste träningar. Höjdpunkt 1: Fabio hoppar largehinder som aldrig förr och har hindersug. Jag var osäker på om han ville hoppa så "högt" då vi bara tränat med låga hinder innan och mer lagt energin på svängar, handling och att faktiskt ta hindret. Vi har alltså inte lagt så mycket tid på att faktiskt hoppa. Men även om det va väldigt mycket bulldozer i början över hindren hoppade han på och över alla genom hela banan och kom snart på vilken teknik som behövdes användas. Han hade också ett härligt sug mot hinder, tunnlar och slalom, vilket var kul att se. Han har inte tränat agility på väldigt länge så att han var så taggad var jätteskoj men det blev ju en del fel och snurr i början också, men det har blivit säkrare allt eftersom vi tränat. Höjdpunkt 2: Tajta svängar, bra fart och uthållighet. Vi fick beröm för våra fina, tajta svängar! Det gjorde mig väldigt glad och det är positivt att han har det redan från början, men å andra sidan kommer det fram då jag behöver hålla mig nära för att föra honom rätt. Annars har han en superfart när han är taggad till tusen (alltså genom att sättas vis starthindret). Han har även en fin uthållighet som räcker genom en hel bana. Det kan vara värt att pröva ta ut lite energi innan för att pröva någon gång, eftersom han är så exalterad att han mitt i farten och svängarna kan skippa en slalomingång eller ta en tunnel extra, haha! Höjdpunkt 3: Han älskar balanshindren. Wihoo! Hans favoriter efter tunnlarna tror jag helt klart. Han rusar upp och lika fort ner. Vi tränar ännu på att ta det lugnt ner, dels för kontakthindren, men såklart oxå så han inte gör sig illa när han brakar fram. Hoppar han dock över så är det inte hela världen för mig, en positiv attityd och hindersug är vår prio 1. Gungbrädan var dock otäck, tur att vi inte behöver träna med den på ett tag då ;) Höjdpunkt 4: Klarar svårare kombinationer, ingångar och lyssnar på handling. Som jag skrev tidigare har vi bara tränat lättare, direkta banor och liknande. Är positivt överraskad att han faktiskt klarar svårare kombinationer och banor så bra som han gör. Han lyssnar till min handling och går bra på kommandon ut etc. Han går att styra från att ta de enklaste vägarna och är uppmärksam på det som ska göras. Jag brukar dessutom vilja tro att jag är tydlig i min handling, hur ska han annars förstå vart han ska. Vi prövade även att göra slalomingångar från "fel" sida, alltså att han måste runda en stolpe innan han kan ta slalomet och han lyssnar jättefint på det och tar dom efter några demonstrationer! Visst står jag bredvid och är övertydlig, men det funkar så otroligt fint också. Ah, vad jag är stolt över vår utveckling och hans fina grunder som Elina gett honom. Träna mer 1: Självständighet och mindre slarv Vi måste kunna tänka mer enskilt och sluta slarva! Fabio behöver stöd runt hela banan för att göra rätt och han behöver en övertydlig handling för att inte slarva. Detta förekommer främst på hinder, vissa tunnelingångar och främst slalomet. På hindren är målet att kunna göra mer byten från hunden, ex blindbyten och kunna lita på att han förstår mig. Vissa tunnlar tar han inte om jag inte springer upp förbi. Måste även hitta något sätt för honom att veta vart han ska när han kommer ut ur tunneln så vitt det inte är rätt fram. Suget är bra men ibland kommer han av sig och behöver stöd helt enkelt. Ack, på slalomet slarvar han. Det är hoppa över ingångar, sluta för tidigt eller börja för sent in. Han kommer i brakande fart och vill helt enkelt ta slalomet snabbare än hans smidighet tillåter honom. Vi får nog helt enkelt lägga ner tid på slalomtekniker. Nu har han den typiska "två hopps metoden". Men vi kanske kan arbeta in den typiska "BC-metoden"? Någon som har tips på om man kan öva det på något sätt? Haha, svårt att förklara metoder. Träna mer 2: Distans Distans, hör ihop med den önskade självständigheten. Tror att alla dessa punkter påminner om varandra faktiskt. Jag vill kunna springa före honom i slalomet och vara säker på att han tar det för att sedan hamna rätt i handlingen. Jag vill även kunna skicka honom in i slalomet på avstånd, något vi inte kan idag. Jag vill kunna jobba mer på avstånd från honom helt enkelt, oavsett vad det gäller! Vet inte hur jag ska träna det ännu, men det löser sig nog med tiden. Träna mer 3: Utveckla handling och ordförståelse (ovanstående punkter) Som jag skrev ovan, jag vill kunna göra blindbyten och veta att han tar hindren, jag vill kunna skicka på en tunnel och direkt springa vidare utan att ha tvekar. Att han på avstånd lyssnar på kommando och orden jag ger honom. Det börjar låta mer som att det är hindersäkerhet jag strävar efter, vilket det kanske är. Vi fortsätter att träna olika handlingar och banor och ser hur vi utvecklas. Ja vill helt enkelt slippa vara övertydlig i min handling, alltså kunna kommunicera med både stora och små rörelser. Hoppas ni tycker det ska bli intressant att följa oss framöver. Mycket hundträning på gång nu! :) Kanske dags att blogga lite igen!
Denna veckan har vart nästan halv, iallafall när man ser till hundträningen. Jag och Zelda knödde oss på bussen och anlände i Dingle vid lunch och tog det mest lugnt den dagen. Dock så kom det ett stort åskväder och dränkte oss, och dundrade. Zelda blev stressad men överförde stressen till överdriven energi och peppighet. Jag beslutade mig för att träna med musik på för att glömma den dumma naturen utanför, och vilken tur det för då upptäckte jag att denna lilla spanieln har genomgått någon slags förvandling sedan förra veckan. Hon gick självmant in i fina fotpositioner, skiftade lyhört mellan sitt och ligg på avstånd, och tränade mer än gärna in hakan i backen. Vad har hänt? Och inte bara det, igår bestämde jag för att lägga två viltspår i en dunge inte långt från skolan. Spåren låg på planmark, i högt vildvuxet gräs och hade varsin vinkel på 90°. Dock slösade jag rejält med blod i varje spår, då det var andra gången någonsin vi tränade. De blev kanske 30-40 m långa totalt och låg i 45-50 min. Och hon gick som en klocka!! Serpentinade en del men hade nosen 80% i spårkärnan under spårets gång. Sedan att hon inte är intresserad av klöven är en annan sak, haha! Hon blev rejält nöjd efter två guldspår, den lilla cockern. <3 Inte noga med det, på förmiddagen hade vi tränat lydnad och stadgan har börjat bli mycket bättre under sitt. Hon är villig att träna trots störning och är härligt förväntansfull. Idag tränade vi agility i ca 2 timmar och även här blev jag positivt överraskad. Hon söker hinder bättre när vi lagt lite extra krut på det. Sedan när vi pausat och skulle springa bana tog hon alla hinder, tunnlar och slalom helt perfekt OCH hade fart! Jag var så nöjd, asså jisses. Matilda fick pröva köra henne också, och hon stannade med henne med fin kontakt och bra driv. Hon har gått ifrån att vara osäker, försiktig och reserverad i den nya miljön, till att ta för sig, öka avståndet från mig och köra eget race. Gud vad hon är bra denna lilla! Den som vill ha en mindre hund med bra aktivitetsnivå ska absolut inte sortera bort cockern, för det finns gott om driviga hundar må jag säga. Vi prövade även något nytt förra och denna veckan, nämligen att gå patrullstig! DÄr ska en figurant gömma sig i skogen och hunden ska vind- eller ljudmarkera den främmande personen. Dock var skogen lite för "skogig" för Zelda som mest tyckte det var usch, så vi var i öppnare terräng med henne. När hon sedan förstod att hon skulle vittra efter Matilda i luften gick det fort. Det finns många snälla tanter att hitta i skogen sa hon! Nu börjar även löpet lida mot sitt slut och jag vet inte om det är tillfälligt men känns redan nu som om hon mognat. Antingen det eller så har all träning äntligen gett resultat! Det gulligaste någonsin hände dock inatt när hon lämnade sin sovplats på dörrmattan och hoppade upp hos mig, kilade in sig vid sidan och lät mig hålla om henne resten av natten. Dock vill man istället aldrig gå ur sängen, vilket brukar bli ett problem. Lovet är över och skoldagen är avklarad! Segt att gå upp ex antal timmar tidigare än vad man gjort under ledigheten men kul att vara tillbaka med Zelda iallafall. Idag är det mindre än en vecka kvar till vår så kallade agilitydebut, så jag, Zelda, Elina och Fabio drog ut och körde fokus på slalom och hinderstöd med olika handlingsalternativ!
Trots att det var molnigt sprack det upp med små solglimtar efter en stund och träningen gick riktigt bra måste jag säga. Räserråttan var pepp och redo att köra stenhårt! Vi började med slalom och hon tar slalomet bra med mycket fokus fastän hon vimsar bort sig ibland. Dock har hon ännu inte riktigt förstått innebörden av att göra det självständigt. Är jag bara tydlig nog med hur jag visar henne på slalomet är hon riktigt snabb. Nästa träningspass ska vi försöka se om hon kan klara sig med mindre hjälper och hur jag ska placera mig för bästa resultat. Vi ska även se hur hon reagerar om jag står på "fel" sida! Sändande på hinderstödet gick även det över förväntan! Hon lyssnade bra och visade på ökad förståelse av kommandoorden. Hon hade stort driv och både lekte med kampleksak, boll och tog godis. Det vi måste öva på nästa tillfälle är att ta hinder från olika vinklar som tex från sidan! Överlag är jag nöjd! Härlig attityd och lyckad träning. Vi hoppas på fler sådana här träningar! :D I söndags bar det av till klubben igen med 3 härliga tvåbenta och deras vovvar, samt en liten Zelda i snöret. Jag hoppade på bussen och mötte upp Elina och fielden Juni (Fabio hade drabbats av vattensvans oturligt nog och fick vila hemma) och vi tog oss in till Torslanda där vi mötte Frida och Hobbe. Vid klubben träffade vi Matilda och Svante då planen var upptagen när vi kom. Tur nog var de nästan klara så vi satte oss i solen med alla hundar och fikade lite innan det var dags att köra, najs att ha hindren framme tack vare tidigare ekipage ;)
(Jag hade planerat att göra en solig film från dagen men glömde bort det helt så det får blir en annan gång) Alla hundar var lite ur fokus i början och behövde många rop innan de ville lyssna, mycket vårkänslor! Efter en stund gick det bättre att jobba. Fokus för mig och Zelda var idag att träna på tunnlar och slalom, samt lite hinder om tid fanns. Vi lade mesta tiden på slalom där vi prövade med bågar, vilket gick sådär x) Att hoppa över bågarna var skojigt, sa Zelda. Annars gick allt på räls! Hon fattade snabbt att hon skulle gå slalom och kunde med enkel guidning ta 3 till 4 till 5 till 7 till 8 (!!!) pinnar! Första gången vi lägger riktig träning på slalomet med riktiga pinnar och jag är sååå nöjd med hennes attityd och samarbetsvilja. Hon sprang på, om ännu lite fel här och där, och kunde även komma från makarontunnel in i slalom med hjälp. Vi får pröva oss fram och repetera innan vi kan se om hon kan börja gå med mindre hjälper och sedan få upp tempot! Tunnlarna gick sådär, hon är kinkig med ingångarna.. Vet inte riktigt varför. Raka är no problem men ibland vill hon inte om man typ inte är exakt rätt avstånd ifrån eller har handen på exakt rätt plats. Makaronerna va svåra sa hon också, och sprang in men kom ut på samma sida. Knas! Men lilla räserråttan tar tunnlar som aldrig förr om man istället börjar med en rak och sedan kutar likt att det var en bana. Dock är det förstås bra att tösen kör hårt när det gäller men tävlingsmänniskan i mig blir alltför nervös när hunden inte alltid förstår "genom". i har ju bara tränat agility så få gånger att man fortfarande kan räkna dom på en hand, så jag skäms över mina krav, men när valpisen tar tunnlar 95% av tiden tycker jag att jag att det blivit rätt i slutändan ändå. Jag vill att kommandot naturligt ska kopplas till tunneln och får hoppas att det fastnar ännu lite mer ju längre vi tränar! Är nöjd överlag med tunnlarna ändå, med tanke på att hon ohämmat kastar sig in i makaronerna utan tvekan. Hon må vara reserverad, men rädd är hon inte minsann! Hopphindrena då? Mja, jo.. Vi fick plötsligt ont om tid och behövde plocka in för att dra tillbaka till bussen, men jag fick tack vare mina fantastiska vänner träna lite kort medan de började plocka in. Meeeen. Man ska inte träna när man är stressad.. Inte när hunden är trött och har stämplat ut för dagen heller för den delen. Zelda jobbade på bra måste jag säga, shame about the handler. Önskar det var lättare att träna agility oftare så man kunde kört olika pass varje dag med olika fokus, men vad gör man. Kanske utförligare planering av passet behövs? Nästa träningspass övar vi på hinder igen. Det är nästan det viktigaste att ha koll på just nu. Det och slalomet. Att utföra tajta svängar från ett håll går som på moln, men att ta utsidan och komma tillbaka till mig är svårt när man kan runda hela hindret istället. Vi ska fortsätta på att öva det och lite fler handlingsätt, särskilt nästa vecka innan mästerskapen! Slalomet kör vi på som vanligt, vi börjar med 4 och bygger på med massa hjälper. Vi brukar bygga bana det sista vi gör så där kan jag ju få träna tunnlarna också, så det blir nog ett bra upplägg. Jag ska lusläsa grundövningarna i "Grunden är grunden" av Mikaela Holegård och lägga upp en strategi på vad vi skapligt kan och inte! I övrigt var det ett bra pass för oss alla. Många av hundarna tyckte det var skoj att springa till andra och tigga godis, kolla vad dom gjorde eller fastna på en god fläck vid staketet. Men i slutändan fick alla gjort mycket av det dom ville få gjort, och det är ju bra att träna oavsett vad hunden är på för humör. Humöret kan man ju aldrig veta vad det är förrens tävlingsdagen inträffar! :) Följande få bilder är från dagen, bilder på mig och Zelda är fotade av Elina Ryberg! Idag drar vi till klubben och kör gärnet! Slalom, tunnlar och ev. lite fortsatt handling står på schemat för mig och Zelda. Vi är grymt taggade!!
Självklart blir det till att fota i solen också, kanske får jag några bilder på oss. |
Välkommen hit!
Här kan ni följa mig - Karin, och min Border Collie Vee, lite allt möjligt om vår vardag och ämnet hund och allt som hör till! Välkommen!
FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM FÖR BILDER, VIDEOS OCH ÖVRIGA UPPDATERINGAR!
@crossdriversBit inte när det räcker att morra, |