Idag var det dags för den hastigt planerade träffen med Vendela för att fota henne och hennes Schapendoesflicka Vilda! Huvudsaken med "dejten" var att hon skulle få bilder på sig och Vilda till sin blogg och andra sociala media :)
Vi träffades på Hönös naturreservat där vi tog en promenad ut i bergen. Det var väldigt blåsigt och ännu kyligt i luften, men vi hade tur med vädret och klarade oss med sol! Vendela hade även lagt ett kort viltspår i buskagen vi kallar skog här på ön, så det fotade vi oxå. Jag blev nöjd med ett flertal av bilderna! Vi hittade även ett ställe med lä och sol vilket var ultimat för foto. Vi pratade en hel del om allt möjligt (mest hund dock, let's be honest), och hade en trevlig förmiddag. Nästa gång ska vi fixa träning :D Här kommer ett urval av bilder från dagen!
3 Kommentarer
VARNING! Detta är ett åsiktsinlägg som utgår från mig och mina erfarenheter och tankar! Håll med eller inte. Ett liknande inlägg som speglar det jag skriver här kan ni hitta på min kära vän Elinas blogg; HÄR! <----- När blev bruksraser sällskapshundar? Är det något jag missat? Idag blev jag tipsad om ett inlägg på Facebook i en grupp för en icke godkänd ras, kallad Miniature American Shepherd (MAS). Det är en ras som är avlad för att vara en Australian Shepherd i mindre format. Vad som anses om denna "ras" är en helt separat diskussion. MASen är avlad för att vara en Aussie i mindre format, alltså rent sagt en mindre, vallande bruksras. Den är presenterad som att vara lugnare, ha mindre stress och vall, men instinkter och beteenden inom en ras plockas inte bort på bara några årtiondens avel. Mina erfarenheter av MAS är en högaktiv och krävande hund med mycket driv, hög träningsbarhet, vakt och andra instinkter. Ingen skillnad från Aussien, men självklart finns det individer som kom att passa beskrivningen bättre. Dock har jag, Elina och många fler kommit att märka att det finns många i dessa kretsar som håller sin hund till endast sällskap. Hunden går promenader och får hänga på i vardagen, vilket såklart är bra det med, men är det det en arbetande bruksras ska användas till dagligen? Oavsett storlek, avel och utseende? Kort och gott, en vallhund är inte gjord för att spendera sitt liv på sofflocket. Det är raser som ska få arbeta och göra meningsfulla saker i sina liv och det ska respekteras av intressenter, valpköpare och uppfödare. Bruksraser får inte ut mycket av livet genom att gå promenader, leka lite här och där och sedan slappa inomhus resten av dagen, och nu ska jag vara tydlig med att säga att detta självklart också behövs, men det är ingen livsstil dessa raser är ämnade till. Du som ägare bestämmer hundens liv, vad den får göra och inte göra, men du har också ansvaret att se till att få utlopp att göra det den mår bra av. Låt oss gå längre bak i tiden för lite analys. Hundar har sedan urminnes tider olika områden deras egenskaper lämpar sig för och de är sedan avlade därefter. Egenskaper och arbetsområden som gör att vi har urvalet av raser vi har idag. Vi har de snabba kvicktänkta vallhundarna och maffiga herdehundarna i grupp 1, de utpräglade fågelhundarna i grupp 7, apportörerna i grupp 8 de anpassade sällskapshundarna i grupp 9. Med dessa ursprung följer en hel del egenskaper. Är det inte tänkt att du vill ha egenskaperna som följer med hundarna i grupp 1, så borde man kanske inte skaffa sig en vall- eller herdehund. Och är det en sällskapshund du söker för promenader och just sällskap, så finns det ju en grupp särskilt anpassad för det. Det många verkar tro är att dessa små hundar är helt okapabla till att arbeta, vilket är så fel man kan komma. Men dessa hundar är även skapta endast för människans nöje genom tiderna. De ska alltså i grunden inte valla och de ska inte jaga. De ska finnas där för hundsporter i allmänhet, och sällskap i synnerhet. Alla hundar och raser behöver aktivering i någon form, vare sig det är det dom avlats till eller om det är något annat. Anledningen till att jag blir så besviken när jag ser just bruksraser som inte får jobba i någon form med hjärnan eller nosen, är för att de ligger mig så nära hjärtat. Jag älskar bruksraser och de egenskaper de besitter! Jag tycker att det blir fel när folket inom en ras väljer att just presentera typen utåt som en sällskapshund, när det uppenbart är en arbetande ras. Instinkter avlas som sagt inte bort på några femtiotal år, även om det kan verka länge och för att referera till Elinas inlägg; ”De som fått individer som inte kräver nån vidare aktivering, och förespråkar rasen till sällskap, har troligtvis inte upplevt motsatsen.” Det är så otroligt viktigt att poängtera något sådant här så valpköpare och hundar slipper lida när de inte fungerar i situationen som blivit given, inte bara uppfödarna utan även hundägarna som äger rasen och har sett utvärderingen av avelsarbetet i sin egen hund. I alla kullar är valparna oftast mycket olika och trots att kullen blivit jämn är alla olika individer, men för någon som aldrig erfarit rasen är det lika bra att informera vad som ligger till grund för det dom är intresserade av. I MASens fall är det viktigt att veta att Aussien ligger till grund. Hundar oavsett ras har rätt till aktivering och det är viktigt att inte förmänskliga dom. Bara för att de hellre ligger och sover i soffan än att göra det du har att erbjuda betyder inte att de inte vill jobba alls, du kanske behöver analysera de övningar du bjuder på och det sättet du arbetar i din hundträning. Hunden kanske är trött på att ständigt träna positioner eller träna på att sitta fint, och behöver motivering på andra sätt. Oavsett så behöver det inte vara svårt att ge aktivering. Nosarbete kan variera från godissök i köket till personspår i skogen. Aktivering ska ses som roligt för både dig och hunden! Det stärker relationen och är roligt för båda parter och skapar det frustration hos dig eller hunden är det inte konstigt om ni hellre undviker det. Dock kan även beteenden som att ständigt ligga inne och sova vara ett tecken på understimulering, då hunden sover bort tiden eftersom den inte har annat att sysselsätta sig med. Vi måste ha med oss i tanken att detta är ett djur med behov! Att ge hunden uppgifter borde vara lika självklart som att ge hunden vatten. Sen benämner jag Aussien som vallande brukshund, men det betyder heller inte att den måste jobba med just vallning eller bruks, även om det vore ultimat för rasen. Det finns gott om utvecklande träning som freestyle, lydnad, rally och agility etc som de kan stimuleras med. Dock kräver de generellt det där lilla extra engagemanget, vilket jag tycker är viktigt att framhäva. Jag väljer Aussie, då jag vill syssla med lydnad, bruks och agility. Jag vill leva ett mycket aktivt liv med min hund och har sikte på SM, inte bara i teorin men även i praktiken. Alla måste inte ha SM i sikte för att köpa Aussie, men det ursäktar heller inte att inte ger den det som behövs. Jag vill äga en Weimaraner under mitt liv, men det är en utpräglad jakt/fågelhund. Självklart passar den även för bruks, men vill skaffa en först när jag har möjlighet att tillfredsställa jaktbehovet. Aussien är såpass allround idag att man inte nödvändigtvis behöver valla, trots att det hade vart nyttigast. Jag skulle inte skaffa en ras där jag ifrågasätter om jag skulle kunna tillfredsställa dess behov, därför är det viktigt att framställa raserna för det dom är; arbetande. De ska ha ägare som har ett intresse för att aktivera sin hund, det borde alla hundägare ha. Får man en individ man inte väntade sig skulle vara krävande, blir det komplicerat. Grupp 1 är jätteduktiga på att lära sig ett önskat beteende, men samtidigt lika duktiga på att lära sig ett oönskat. Det stämmer in på många av bruksraserna och är en av egenskaperna som gjort att de fungerar så bra just till det, precis som sina ursprungliga uppgifter, men det är även det som kan utvecklas till beteenden av mindre önskvärd kvalitet i form av negativ stress. Beteenden såsom att bita på möbler och inredning, utfall i hundmöten, dra på vilt, ingen kontakt med dig/lyssnar dåligt och liknande. Det är inte bara detta som kommer ut av att förvandla aktiva raser till sällskapshundar, vi har ju redan inom många raser en avel som riktar sig mot dessa typer av hundar. Raser som är delade på grund av att hundägare och uppfödare inte kan komma överens och tolka en rasstandard på samma sätt. Kanske är det lika bra att de hålls skilda åt. I denna låååånga texten har jag endast refererat till Aussie och MAS, men detta gäller även för exempelvis Bullraser, Terriers och apportörer som Tollare och Golden. Bullraserna är underbara sällskapshundar, aktiva sällskapshundar. De är intensiva, krävande raser som med kunskap och aktivering är ypperliga familjehundar. Terriers är ofta envisa och tuffa till temperamentet, då de från början är robusta jakthundar, och retrievers som Tollare kräver minst lika mycket som en vallhund. De vill bära på saker och ha meningsfulla uppgifter i livet. Min vän Matilda har sin Golden Retriever Svante - en nästan helvit, typisk ”utsällningsgolden” från bra linjer. Svante har hög energi och behöver mycket fysisk och psykisk stimulans, så samtidigt för att en ras som Golden är omtalad som en lugn och foolproof hund, kan individer som Svante bli en utmaning eftersom det inte var det man förväntade sig. Trots att rasklubbar jobbar för att upplysa om sina raser och att det ständigt diskuteras bland hundfolk och på sociala media, hur kommer det sig att dessa raser ändå ofta kommer i händer som inte är redo att ge vad som krävs och behöver omplaceras? Jag har idag Bacchus, en Berger des Pyrenées à Face Rase. Det är en mycket speciell ras som verkligen kräver sitt dagliga behov. Även om han har en superbra av och på-knapp märker man tydligt när vi går ut om han fått långa eller korta promenader, samt om han fått jobba med huvudet den dagen. De flesta pyrrar, oavsett temperament behöver sin aktivering och det gäller som sagt inte bara pyrrar. Zelda är en Cocker Spaniel med mycket energi. Hon kommer behöva en hel del aktivering och träning har jag redan sett, ”även om hon bara är en spaniel”. Dock, trots att jag anser det vara såhär, tycker jag heller inte att vi ska skrämma bort intressenter från våra underbara raser. Vi måste bara se till att sprida vår kunskap på vägen och se till att fler faktiskt vet vad de håller i andra änden av snöret! Vet du? I brist på inspiration och saker som händer nu i helgen lånar jag ett inlägg från Vendela som i sin tur har fått det härifrån! :)
Vilken är din favorit hundras? Min absoluta favoritras idag och har varit sedan 2010-11 är Australian Shepherd! Den har allt det jag söker i en brukshund. Men utöver allt som kretsar kring Aussie, tycker jag om Border Collie, Face Rase, Tollare, Flatcoated retriever, Weimaraner, Kh Vorsteh, Golden retriever och Malinios. En hel del raser helt enkelt, en salig blandning av fågelhundar, apportörer och vallare :) Agility eller lydnad? Ojoj, vad svårt för en lydnadsnörd som mig.. Jag fuskar och säger båda, då jag älskar båda sporter på olika sätt. Jag älskar farten och samspelet i agilityn, alla byten man ska lära sig och vägar för att få snabbast tider. Men lika mycket älskar jag pillet på vägen mot debuten på lydnadsplanen! Fokuset och uthålligheten sätts på prov och det gäller att vara exakt när det gäller. Förebild? Öhm, är inte så bra på det där som ska ses som förebilder. Jag kan säga såhär, de människor vars hundträning inspirerar och motiverar mig och andra, samt når långt, de är mina förebilder. Två exempel är instruktören Maria Brandel och Mia och Lyxa (Lyxlirarens). Dels Maria då hon är så himla duktig på det hon gör från vad jag hört och sett, att hennes koncept är så klara, samt att hon har ett sånt fantastiskt öga för detaljer. Sen att hon kommit så långt med sina egna hundar är fantastiskt grymt! :) Mia inspirerade mig från första videon jag såg på henne och Lyxa. Dels för att hon hade Aussie men även för att Lyxa var så sjukt grym på det mesta helt enkelt, och vem har tränat henne? Jo Mia såklart! :) Främst genom deras videos och genom bloggen har dom inspirerat mig till intresse för lydnad och bruks m.m. genom en härlig attityd. Idag har hon även Pu, en till liten Aussiedam från en av kennlarna jag är intresserad av att skaffa från i framtiden. Hon är även hon, otroligt duktig trots sin unga ålder! Tävlingar 0-10 Hur mycket jag tycker om att tävla tar jag från Vendelas svar. Jag har aldrig tävlat, faktiskt, så jag vet inte ännu hur jag känner för det. Men, jag tycker dock att det är nyttigt att tävla och är pepp inför den nervösa dagen jag står vid starten! 10, så pepp är jag i skrivande stund!! Hur länge har du haft hund? Jag har som ni vet ingen egen hund, så det kan jag inte riktigt svara på höhö. Men Bacchus som jag har nu, har jag haft sedan November (tror jag), då han i slutet på Februari vart hos mig i ca 4 månader! Sen ska jag ju ha Zelda, och det blir förhoppningsvis lite längre :) Hur ser din drömhund ut? Min drömhund är funktionellt byggd och har en lagom och hälsosam exteriör. Jag har gärna en hund som kan ställas i ringen med godkänt resultat, eftersom jag tycker det är så kul, men inget jag prioriterar. De "sportigare" Aussiesarnas utseende tilltalar mig mest om jag ska välja ett utseende :) Håller med Vendela i det hon skrev på sin blogg om hur hunden ska vara. Jag vill ha en mentalt stabil hund med stor arbetslust. Jag vill ha ett stort föremålsintresse och kamplust. Egenskaper jag föredrar är att den är lättlärd, framåt, glad, alert och uppmärksam/följsam. Dock ser jag gärna även att det finns en del "kan själv" att locka fram också, då det ska vara lätt att kunna jobba på avstånd! Jag ha en individ med okej grunder för att bli stabil i vardagen. Medelstora till stora hundar är storlekar jag föredrar! Sämsta hundminne? Inte direkt hundminne, men snarare hundrelaterat minne vilket var den eviga jakten på lånehund. Förståeligt nog fick jag många nej, och kontaktade över 40 människor och fick några intressen och nästan bestämmelser med vissa. Alla slutade senare i ett Nej. Bästa hundminne? När jag fick förfrågan om jag var intresserad av att ha Bacchus på veckorna! Det var en ras jag vart nyfiken på, en vallhund och äntligen mitt första steg mot ett mer "riktigt" hundägande! Ett annat helt klart hundminne är när jag fick svar från en Aussie-uppfödare att jag verkade som en mycket intressant valpköpare och att hon skulle ha mig i tankarna till kullen jag anmält intresse för!!! Gillar du att tävla? Jag vet inte, haha! Jag vill ut och prova så jag antar det! Räknas utställning som typ en tävling tycker jag det är kul. Jag är nervös precis innan men det brukar släppa där inne. Vad är din hund rädd för? Hmm, Bacchus är inte rädd för så mycket... Han blir lite orolig vid plötsliga ljud (skott) men avreagerar snabbt. Han är faktiskt ganska tuff när det kommer till nya främmande saker som mörka gestalter i korridorerna, och han talar gärna om det. Högt! Ett mål inför kommande säsong? Träna, träna, träna! Och självklart, ha kul! Vi ska fokusera och planera våra pass bättre och leka mer. Vi ska även träna mer agility och få in någon slags rutin där. Målet hade vart att kunna starta inoff. i Rally eller Lydnadsklass 1 om vi tex. anordnar det på skolan med Bacchus. Annars med Zelda ska vi lära känna varandra, satsa på grundträning och börja med lydnaden och agility! Idag var det äntligen dags! Vi skyndade oss på morgonen ner till hundstallet där vi blev indelade i två grupper. Min grupp började med att spåra fram till lunch och sedan träna rallylydnad fram tills dagens slut. Under förmiddagen skulle vi alla få möjligheten att lägga tre spår, och eftersom Bacchus ännu är ganska ny på det där och att koncentrera sig så gjorde vi tre raka spår. Det första var lite svajigt men han tog sig fram i små serpentinsvängar och sprang förbi målet men visade stort intresse och nosade här och var, vilket är helt rätt på vägen!
Det andra spårade vi längre bort från de andra och långt ifrån närliggande vittring. Det var dagens bästa spår, lätt! Han svajade ännu lite, men hade nosen i backen 80% av tiden och markerade burken fint! Det sista spåret va lite kaos pga trött hund men han spårade här och var och skötte sig fint så det var vinst och kalas det med :) Måste bara inflika med hur mycket jag älskar spårlinan jag köpte på MyDog. Den är ju platt med gummi och är lätthanterlig och glider lätt i handen, men samtidigt är den enkel att hålla fast i. Jag har både spårat med den och haft den som långlina, vilket båda har funkat galant! Modellerna finns att köpa lite varstans på nätet vad jag vet, beroende på märke varierar priset. Detta var en av de billigaste och längre på MyDog, men vet att det finns gott om liknande! :) Ett fantastiskt redskap! Ni kan se den på bild här nedanför. Nu till eftermiddagens rallyträning! Det hade kommit två instruktörer från Råhagen Brukshundsklubb som skulle undervisa och coacha oss, vilket var superkul. De gick igenom grunder, träning och tävling, och vi fick gå diverse banor med olika skyltar. I och med att jag tränat rally innan och Bacchus gått kurs samt tränar lydnad var det inte så knepigt. Men, med sex andra hundar som B inte föredrog på trång yta, samt den goda mattan inne i hallen så var det ändå en utmaning. Dock tycker jag att B betedde sig som guld! Han har gjort mååånga framsteg sedan han kom hit måste jag säga, trots att han ännu har koppelgåendet och acceptansen av andra hundar att träna på. Han kunde hålla sig passiv när det inte hände så mycket, även om det var trångt. Det blev en del gruff på andra som gjorde desamma, men vi lyckades ändå fixa det bra och han avbröt när jag sa till honom. Han behöver ju inte älska de andra hundarna, utan bara nonchalera dom så gått det går och det övar vi på! Dessa dagar är fantastiska träningstillfällen. Det gick iallafall bra på rallyn, han hade gott fokus det mesta av gångerna och svängde fint, satte sig när han skulle och följde bra. När han tillslut började stänga av bytte vi från korv till tonfiskpastejen och hej vad det gick. Han har en oändlig energi måste jag säga, men han drog faktiskt inte så mycket på vägen hem sedan (till min glädje). Han och min kompis Rebeccas vita herdehund Qiara fann varandra lite hastigt och lustigt idag, så om dom fortsätter med det kanske dom kan leka ihop nån gång! För att avrunda, det har varit en skoj och lärorik dag och Bacchus lever verkligen upp till sin roll som vallhund, han orkar jobba hela dagen och lite till! Men just nu ligger han utmattad och sover på sängen <3 Idag försov jag mig till första lektionen i den nya kursen i Djurspecialisering med inriktning på träning av hund. Läraren vi har i kursen tycker jag är duktig när det kommer till hund! Hon är väldigt trevlig men även mycket bestämd när det behövs. Vi ska i kursen läsa en del om hundens anatomi, delar och skelett. Vi ska sedan få i uppgift att jämföra våra egna hundar med rasstandarden vilket ska bli intressant!
Bacchus har som ni borde veta nu, väldigt bråttom utomhus och gruffar gärna med Tyler, en husky/labbe blandning som tillhör en tjej i min klass. Hennes hund är väldigt utåtagerande, vilket gör att de triggar varann. Men min lärare tog det vid akt och såg till att inga hundar kunde stirra ner varandra från där vi satt i salen. Och jag måste säga hur jag ständigt förvånas av Bacchus fantastiska av och på knapp! Det är otroligt hur kvickt han kan gå från noll till tvåhundra och ner på noll igen, och samtidigt väldigt skönt. Efter att vi halkat in och suttit oss till rätta pep han en stund på den fina rottistiken innan han lade sig till rätta på golvet. Han låg där tyst och behagligt tills det var dags för action. Han kunde även klickerträna inne i salen med 4 andra hundar i närheten utan att bryta koncentrationen, vilket var härligt att se igen. Han kan ju faktiskt! Dessa egenskaper är superbra och ha, men måste ju oftast tränas på. Tycker det är underbart med en hund som har lätt att koppla av och fokusera när vi är inomhus eftersom det göt allt bra mycket enklare. Det fascinerar mi också att det är något man kan avla fram.. Det borde vara något man vill ha i alla vallhundar, då de ofta är lite mer lättstissade rent generellt. Eller ja, de kanske bara är jag som är bekväm? :P Annars har vi inte gjort mycket mer idag, det har regnat och vi har mest tagit det lugnt och vilat. Imorgon är det aktivitetsdag i skolan då jag har valt "Hundaktivitet", alltså en heldag med hundträning såklart! Vad annars? ;) Spår på förmiddagen och rally på eftermiddagen. Oavsett om han har fokus eller ej kan vi alltid träna på miljön och att vara bland andra hundar utan att behöva skanna av varenda en. Blir nog ingen rally kan jag gissa pga det men vi prövar! :) (Här kommer tre bilder från morgonen och två andra "vardagsbilder" because why not.) Det där var en ganska spridd titel på ett blogginlägg, men tror det eller ej, allt det hände idag!
Idag har Bacchus skött sig mycket bättre, men är som vanligt en speedad pojk! Vi bestämde oss alltså för koppelträning på vår lunchpromenad. Superbra tyckte jag! B var med på noterna efter vi gått en stund och det funkade över förväntan med kontakten utomhus. Släppte honom en stund på en av skolans inhägnade appellplaner innan vi gick tillbaka igen. Nu har ju dessutom regnet spolar bort det mesta av isen, vilket är bra för sånna som oss, men samtidigt blir hundarna så himla blöta.. Tackar högre makter för handdukar. På vägen tillbaka var han mycket lugnare och sökte själv kontakt i rörelse flera gånger. Men, när vi kom tillbaka till huvudbyggnaden på skolan (ca 50 m från elevhemsdörren) small det till. Det var troligtvis avgasröret till en amerikanare (bil) som smällt av vid start. Då pajade all vår träning och Bacchus stängde av totalt. Han ville dra hem så fort som möjligt och inte ta något av den goda tonfiskpastejen jag tagit med mig. Jag har ju aldrig fått känna på honom vid ett sådant tillfälle, men jag stannade helt enkelt och tjoade glatt samt gav honom mycket kli på rumpan och stack upp tuben i ansiktet på honom. Man vill ju inte avsluta den icke-dragande promenaden med vilda ryck. Men strax efter en till dov smäll på håll gick han fint med igen, lite låg först men sen fick han annat i tanken! När vi gick in genom dörren till elevhemmet var svansen i topp och viftandes igen, alltså inga bestående problem vilket verkligen är super. Skulle utvärderat det som att han uppmärksammade ljudet och blev nervös, men avreagerade kvickt igen. Att snabbt kunna släppa sådana reaktioner är A och O för de flesta vallhundsraser, så jag är glad att han klarade det bra! Vi stod stilla och tittade på när bilen puttrade förbi så han fick se vad det va i lugn och ro, och jag tror att det gjorde susen. Vadan denna blodjakt då? Jo! En tjej här på skolan jagar regelbundet och hade gratis klövar från vildsvin, hjort och rådjur att erbjuda främst till oss hundelever som kanske ville träna viltspår. Självklart sa jag till att jag ville ha, så jag fick tre stycken fina som ligger i en plastpåse i frysen i nuläget. Problemet är bara det.. Jag kräver blod!! Haha nej, men blod eller blandat blodpulver behövs för att lägga själva spåret medans klöven är målet. Idag åkte jag med till Torp och va runt i alla möjliga affärer i jakten på blod eller pulver, men kammade noll. Antingen hade dom det inte eller så var det slut. De största burkarna på 5kg pulver va till och med slut, jisses! Kände mig även modig att fråga på Maxi, och fick veta att de fixade blod på beställningar, men i femlitersdunkar.. Det är ju så mycket blod det ryms i en vuxen människa tänkte jag. Så ja, det blev inget idag och jag får väl snylta av mina vänner innan jag lyckas hitta eget. Mamma skulle vara hur snäll som helst och höra med både Maxi hemma och med en jägare om det fanns nån möjlighet! Det är ju så himla kul med spår!! I övrigt köpte jag en midjeväska på Hööks för 99:- vilket jag tyckte var väldigt prisvärt! Ibland så himla mycket bekvämare och smidigare än en liten belöningsväska man sätter på byxan, särskilt när man har en jacka eller liknande. Hittade även 4 små plastburkar för 15:- som är perfekta för personspår. De skulle även kunna användas till nosework i framtiden om jag behåller dom! :) Imorse var det kaos. Värsta promenaden vi gått tillsammans.
Bacchus brukar dra ganska mycket, men idag var det 3 gånger värre. Han sprang i kopplet, for från sida till sida och kastade sig framåt. Man blev ju inte jättelycklig av det när marken var glashal. Han hade ingen kontakt överhuvudtaget, döv och blind och drog som en dopad kapplöpningshäst. Nog om det, nu ska vi ta det positiva vilket är anledningen till dagens inlägg! Vi tränas inne i hallen igen, denna gången med Matilda och Svante, och Elina och Fabio! Efter morgonens "bravader" hade jag inga förhoppningar eller sug överhuvudtaget men gick ändå med ner. Han var ännu en gång superduktig! Lite nos här och var och lite skall på dom andra men alla hundar kunde träna ifred med varann! Jag blev så glad att han hade samlat sig. Det trodde jag verkligen inte i förmiddags. Det blev den vanliga lydnaden med fokus på följsamhet och fokus. Lite platsliggning, konskick och hopp över hinder blandade vi också in! Snabbuppdatering!
Jag har nu suttit en stund och fixat med hundarnas egna sidor, då lilla Zelda nu ska få sin egen tänkte jag (info kommer snart)! :) Trycker ni på "om hundarna" kan ni välja en av dom genom att trycka på respektive namn. Klickar ni endast på "om hundarna" får ni upp två bilder på båda hundar. Där kan ni genom att klicka på någon av bilderna ta er direkt till deras sidor. Riktigt high-tech va? x) Aaaaah, detta är så roligt och spännande och jag är glad att det äntligen blivit annonserat!! Bacchus ska bli pappan till kennel Petit Norvegiéns nästa kull, och parningen har visat 99% lyckad via test! Jag har fjäskat mig till att få träffa valpar och fota ;) Nu vet jag dock hur jobbigt det kan vara men det ska allt gå. Jag är så himla excited för att få se små mini-Bacchusar! Jag kan säga såhär, så kär som jag ändå blivit i Bacchus efter våran tid tillsammans, skulle jag inte tveka en sekund på att jag ville haft valp ur denna kombinationen om jag bestämt mig för att skaffa Face Rase! Men som sagt, jag går ju i skolan och har allergi i hemmet (sen ska jag ju ha aussie höhöh), men jag får ju nöjet att följa de små valparna och B i efterhand :D Skulle han bli far till någon mer kull vid en bra tidpunkt i livet så vem vet ;) Mamma till valparna är söta Cera, en liten harlekin-tik! Ser fram emot att träffa henne oxå,vad jag hört är hon en jättetrevlig tik med ett fantastiskt temperament. Tror definitivt att de kommer komplettera varann på ett bra sätt! Det bli troligtvis både trevliga och snygga valpisar <3 Valparna planeras att födas i februari, och jag kan knappt bärga mig!! SE N UCH Cera Du Petit FilouCabernet Sauvage De Petit NorvégienFick ett meddelande från Marie (Cockerblues) som undrade om jag ville hjälpa till att ta några bilder på valparna! Självklart ville jag det :D Dock hade jag inte planerat detta så min kamera var ju såklart kvar borta i Dingle.. med mid bra objektiv.. Så vi fick ta det vi kunde med Maries kameror! Svårt som attan var det så jag förstår att man är tvungen att va två!
De små korvarna är nu strax över 2 veckor och runda och goa. De för ett himla liv med sina små pip, gnyenden och morranden men är så obeskrivligt söta. Vi klippte även de små, små klorna för första gången med en liten nagelklippare, vilket var liiite läskigt! Mamma Ronja var med hela tiden och höll koll på sina små <3 Bilderna blev väl ändå helt okej (ur ett fotografperspektiv), men ser fram emot om någon vecka/några veckor då jag kan ta med kameran hem och få fina bilder! Tills dess så bjuder jag på några bilder som Marie skickade till mig från idag. Jag hade inte haft något emot att sno med en hem.. Eller kanske alla åtta. |
Välkommen hit!
Här kan ni följa mig - Karin, och min Border Collie Vee, lite allt möjligt om vår vardag och ämnet hund och allt som hör till! Välkommen!
FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM FÖR BILDER, VIDEOS OCH ÖVRIGA UPPDATERINGAR!
@crossdriversBit inte när det räcker att morra, |