Hon är här!

Som titeln säger, hon är här!
I tisdags drog jag in till de mer centrala delarna av Jönköping för att äntligen få ta emot och se mi alldeles egna valp. Tack till Charlotte som tog med henne till Sverige!
Hon va väldigt misstänksam på mig i början vilket jag förstår då sist vi sågs va när de fyllde 6 veckor, och det var ju trots allt ett tag sedan nu.
Låt mig presentera Midderry Vee, en 5 mån gammal Border collie tik från Midderry farm i Skottland!
​
Vi sa hejdå och började livet tillsammans med en 50 m tripp till Arken zoo! Första gången i djurbutik för lilla Vee och det skötte hon med briljans. Jag hade absolut förväntat mig en annan typ av hund än den jag trodde jag skulle få, men med tanke på långa resor, helt ny miljö osv så är som något sjukt positiv och självsäker! Hon är lite blyg i början men utforskar gärna, klampar fram genom och över allting och slår knut på sig själv i ren lycka så fort någon bara tittar på henne. 

Hon fick sin fina neon-orangea sele från Rukka på arken samt ett gult halsband! Sen fick hon hånglat upp personalen och blivit bjuden på godis med. 
Hon gå förvånansvärt bra i koppel med både halsband och sele och verkar ta livet med en klackspark. Har börjat att introducera lite godis och klicker samt lite kampleksaker som vi kan träna med. Hon har visst intresse för köttbullar och även lite kamplek! Men leken tror jag inte riktigt ses som en belöning ännu, så det jobbar vi vidare med.

Igår var vi och veterinärbesiktade henne igen eftersom försäkringsbolaget vill ha ett svenskt intyg. Där fick hon även en spruta mot kennelhosta för att den saknades från Skottland. Så nu är hon klar där med. Hon har ett lätt överbett men det skulle förhoppningsvis inte bidraga med några problem enligt vet. Vi håller koll, eftersom det vore skönt att slippa "onödiga" problem. Utanför kliniken hittade vi en ful blomkruka som hon inte tänkte bekanta sig med frivilligt så vi skippade den. 
Vevan promenerade annars fint förbi byggarbetsplatser, övergångsställen, barnvagnar och cyklar. Efter det blev hon ganska trött. 

Idag var vi en sväng i stadsparken och passade på medan hundgårdarna var tomma att låta henne undersöka lite lös samt få en mini-godisruta att nosa på. Sedan gick vi och tittade på fåren som går i stadsparken, dom va lagom intressanta men glodde gjorde vi ändå. Sen avslutade vi med tvingad passivitet på en bänk medan ett gäng ungdomar spelade fotboll och sedan lekte vi lite byteslek bredvid ängen de spelade på. Helt okej faktiskt!

Men trots att hon är helt härlig på 1000 sätt så finns det ju såklart en del grejer som vi ska träna på och som jag hoppas blir bättre när vi bott in oss med varandra mer. 
Hon är väääldigt störd av omgivningen utomhus! Ganska vanligt kan jag tycka men hoppas vi med tiden kan bygga upp ett sånt där fint fokus man ser hos många andra vallhundsraser. 
Hon sover på dagen och är hyper på natten. Att få henne att sova innan kl 3 på natten är typ omöjligt??? Men å andra sidan sov vi faktiskt 6 sammanhängande timmar inatt utan att hon behövde väcka mig för att kissa. 
Rumsrenhet är ett himla krångel, men hon är redan så mycket duktigare sedan i tisdags och håller sig några få timmar istället för 15 min.

​Hon har även tendenser till att valla annat än får. Surprise? Inte riktigt. Hoppades att hon skulle ha mindre av den varan eftersom hon ändå är tänd och visade bra intresse för fåren på gården hemma. Men med miljöombyten och omställningar så tar en vad man har säger Vee och stirrar gärna på kaninen i 10-tals minuter eller spanar efter bilar på promenaden. Dock så har jag fått en del bra tips på hur jag kan jobba med just kaninsituationen då den är ganska viktig eftersom vi tre bor tillsammans, så jag ser fram emot att se hur det kommer att gå. Än så länge bryter hon ganska bra när jag berättar att "det räcker". Hon står gärna och eyear/stirrar länge men eftersom att jag numera kan bryta ganska okej så är hon inte låst iallafall - vilket är positivt. Då finns det ju möjligheter att jobba med det! :)

Jag ska erkänna att det är väldigt mycket nytt både med egen hund och en vallhund och ras som Bc! Lite av en kalldusch när man inser vad man tagir ann sig men inget man inte klarar av tillsammans, haha. Nej, det enda som är någorlunda problematiskt just nu är spontanvallningen av icke-får (och att hon är värre än ett 1-årigt barn när det gäller att sova på natten). Men vi har en plan och än så länge verkar det fungera fint. Annars kunde jag nog inte vart mer tacksam över henne. Så öppen socialt, modig och en dos självsäkerhet och självständighet som ska formas till nått bra. Hon taklar miljöer på ett positivt sätt och ja, vad ska man säga. Jag är mer än nöjd helt enkelt! :)